Anders Nilsson, vd på FrontWay AB, har under flera år jobbat med att utveckla ett eget AI-system. Han vill belysa vikten av att utnyttja simuleringsverktyg. Genom att integrera simuleringsverktyg med AI system kan företag göra stora kostnadsbesparingar.
Man kan säkert tycka att mina kunskaper i matematik är något begränsade utifrån rubriken. Beräkningen beskriver egentligen hur kombinationen av två verktyg gav en rejäl utväxling.
Jag är tekniker verksam inom processindustrin och äger och driver ett företag som processoptimerar baserat på simulering. Mitt första simuleringsarbete gjorde jag på dåvarande konstgödseltillverkaren Supra i Köping, 1984. Då arbetade jag med en kollega som var duktig och kunnig i programvara skriven i basic och all input var förstås textbaserad och manuellt inmatad.
Ungefär fem år senare kom de CAD-baserade simuleringsprogrammen. Det var häftigt och det blev en hype kring detta. Sedan har tiden stått stilla i nästan 30 år, i alla fall anser jag det. Alla har letat efter det som på förhand förklarar hur morgondagens produktion blir, inte bara avseende material- och energibalans, utan också avseende kvalitet. Många ansatser har gjorts, många har också blivit mycket bra men tyvärr inte levt vidare.
Under Corona-pandemin klev AI på riktigt in i verksamheterna. Flera goda resultat har skapats. Jag vill bestämt hävda att simuleringen med sin prediktionsförmåga absolut bör och ska användas för att förstärka resultaten av AI.
Själv utvecklade jag ett eget AI system som jag använt sedan 2013 då AI inte ens var på tapeten. Det var få som erbjöd den sortens analys inom Europa. Formeln 0 + 5 = 68 är resultatet av när jag tog två var för sig duktiga tekniska lösningar och tillämpade på en frågeställning. Simuleringen kunde inte ensamt förklara en kvalitetsdefekt för den saknade sambanden och inte heller AI systemet för det saknade tidsförskjutningen. Men tillsammans gav de två teknikerna 68 procent förklaringsgrad, vilket räckte till att ge guider, pekpinnar till ”kör så, om..” men ”kör si, om något annat….” .
Jag är väl medveten om att det finns många AI system, som tar hänsyn till tidsförskjutningar, men då krävs mycket längre tidsspann med grunddata. Det går att få tag i, men har man ett längre tidsspann, innehåller datan troligtvis variationer som skapats av ombyggnationer och andra förändringar och då behövs ännu mera data.
Så min slutsats är, ”glöm inte bort simuleringsverktygen”, de går numera att automatisera och integrera och kan därigenom ge en ny dimension till den digitala tvillingen, som inte varit möjlig tidigare. Simuleringsverktygen ger en bra plattform till många analyser och det bör utnyttjas. I kommande artikel i Energies, visas effekterna av integration och simulering. Där finns också ett exempel på effekterna av de skenande energipriserna och att det finns tekniska förutsättningar att kunna hantera och prediktera kostnadsbesparingar. Den kommersiella anledningen är stor.
Anders Nilsson
CEO FrontWay AB
