Svensk industri ser tecken på en försiktig konjunkturvändning. Men samtidigt står många produktionslinjer stilla – helt enkelt för att företagen inte hittar folk. Det visar Sinfs Underleverantörsbarometer för tredje kvartalet 2025.
Sinf
Stiftelsen Denise och Per-Olof Lindholms fond delas sedan 1988 ut av arbetsgivarorganisationen Sinf. Fonden som verkar för att främja utvecklingen av svensk små- och medelstor industri, tar nu ett nytt steg in i framtiden.
Hälften av Sveriges underleverantörer uppger att betaltiderna har försämrats de senaste tio åren. Det framgår av årets första underleverantörsbarometer. Företagen tvingas agera bank åt sina kunder, vilket skapar likviditetsproblem och hämmar tillväxten. För många innebär det förlorade investeringsmöjligheter och uteblivna nyanställningar.
Carl Aschan tillträder som vd för Sinf den 3 februari 2025 och efterträder Sanna Arnfjorden Wadström.
Underleverantörsbarometern för Q4 2024 visar att intresset för att flytta hem produktionen minskar. Samtidigt hackar det i underleverantörernas maskineri och den rekordlåga lönsamheten fortsätter nedåt.
Efter sex år lämnar Sanna Arnfjorden Wadström i mars rollen som vd för Sinf, och lämnar över en organisation starkare än någonsin.
Många företag vill nu göra stora investeringar men saknar kapital. Sinfs vd, Sanna Arnfjorden Wadström har därför i veckan varit på Nasdaq för att undersöka möjligheterna för företag som behöver kapital för investeringar och ny spännande teknik.
Sveriges underleverantörer förväntar sig en positiv vändning inom den ekonomiska situationen, enligt den senaste rapporten från arbetsgivarorganisationen Sinf. Trots den fortsatta tuffa ekonomiska miljön ser majoriteten av företagen Natomedlemskapet som en möjlighet till ökad affärsverksamhet.
Enligt Sinf:s Underleverantörsbarometer för Q1 2024 uppger över 80 procent av företagen fortsatt att vi befinner oss i en lågkonjunktur, men det ljusnar. Många har gott om produktionskapacitet, samtidigt som nästan 60 procent har svårigheter att hitta rätt kompetens. Undersökningen visar också att tre av tio företag drabbats av brott, där de IT-relaterade brotten står för 20 procent av fallen.
I ett färskt lagförslag föreslår EU-kommissionen maximalt 30 dagars betaltid. De långa betaltiderna har en negativ inverkan på företagens likviditet, höjer transaktionskostnaderna och underminerar konkurrenskraften och motståndskraften i leveranskedjor.