Underleverantörsbarometern för Q4 2024 visar att intresset för att flytta hem produktionen minskar. Samtidigt hackar det i underleverantörernas maskineri och den rekordlåga lönsamheten fortsätter nedåt.
– Det är allvarligt och nu påverkas vårt exportberoende land, dessutom finns ytterligare risker menar Sanna Arnfjorden Wadström, Sinfs vd.
Hela 69 procent av underleverantörerna uppger att de exporterar och 52 procent att de importerar. Kundernas intresse för att ta hem produktionen var stort för ett par år sedan, då nästan hälften av underleverantörerna uppgav att de flyttade hem produktionen.
Nu har det gått ner till en fjärdedel. En orsak kan vara att produktionen redan flyttats hem, en annan att både kostnader och risker med minskad lönsamhet påverkar. 73 procent upplever läget oförändrat.
– Med anledning av de ökade oroligheterna i vår omvärld och de kraftigt ökade försvarsanslagen borde intresset att flytta hem produktionen fortsätta att öka, säger Sanna Arnfjorden Wadström.
Det är bekymmersamt att vi inte längre ser samma effekt där. De stigande kostnaderna för företagen de senaste åren kan innebära att de väljer att producera i låglöneländer, samtidigt finns det risker för handelskrig efter det amerikanska valet. Ur ett säkerhetsperspektiv bör vi minska vårt beroende av andra, ibland ickedemokratiska stater. Det oroliga världsläget innebär också osäkerhet kring logistikkedjorna som påverkar våra företag och innebär kostnadsökningar.
Underleverantörsbarometern visar att orderingången sjunker, lönsamheten fortsätter nedåt, produktiviteten minskar men omsättningen är oförändrad sedan föregående kvartal. Andelen som uppger att vi är mitt i en lågkonjunktur ökar igen.
– I det läge Sverige befinner sig finns mycket att vinna på att skapa större trygghet och mer närproducerat. Det skulle också ge landet en större stabilitet och gynna miljön. Utmaningarna för underleverantörerna är dock lönekostnader, ökade inköpspriser och svag krona vilket utmanar lönsamheten. Det är viktigare än någonsin att företagen får tillgång till sina egna pengar och slipper agera bank till storbolagen. Det är dags för en lagstiftning kring betaltiderna fortsätter Sanna Arnfjorden Wadström.
Vid underleverantörernas utrikeshandel har användningen av Euro minskat från 65 till 49 procent, men den är trots det fortsatt den mest använda valutan. Därefter används SEK som har ökat från 28 till 36 procent, följt av USD som har ökat från 7 till 14 procent.
-Samarbetena ser alltså ut att ha ökat mot USA. Nu efter utfallet i det amerikanska valet är det därför viktigt att riskbedöma om företaget skulle påverkas vid eventuella amerikanska strafftullar. Som företagare är det viktigt att fråga sig vilken effekt det skulle få och ha en reservplan för det säger Sanna Arnfjorden Wadström.
35 procent av underleverantörerna är positiva till att gå med i Eurosamarbetet och en förvånande liten andel, endast 9 procent, är negativa. Hela 56 procent av underleverantörerna är antingen neutrala eller osäkra.
– All administration, den svenska byråkratin och regelbördan är också tunga faktorer för företagen och vi märker en stor frustration kring detta. Sverige kan vara ett svårt land att driva företag i.
Den nya hållbarhetsredovisningen är ytterligare byråkratiska pålagor.
-Politikerna behöver större insikt och förståelse för vad som skapar tillväxt i små och medelstora företag. Regeringens ständiga fokus på storbolagen hämmar tillväxten för de mindre företagen i Sverige. När Regeringen börjar tillvarata de mindre företagens möjligheter kommer Sveriges tillväxt att skjuta fart ordentligt även i tuffare tiden, avslutar Sanna Arnfjorden Wadström.
Underleverantörerna är mer optimistiska inför budgeten nästa år och tror på en ljusning. Nästan hälften av dem räknar med en ökad omsättning, vilket är betydligt positivare än vid förra mätningen 2023 då bara en dryg tredjedel räknade med en ökad omsättning.
