Rapporten Industrin – vårt bästa försvar lanserades i september vid en sammankomst på SPACE i Stockholm, där både statsminister Ulf Kristersson och oppositionsledare Magdalena Andersson deltog.
Bakom rapporten står de tunga industriförbunden Teknikföretagen, IKEM, Skogsindustrierna och SveMin – som tillsammans presenterade konkreta reformförslag för stärkt konkurrenskraft.
Här är några insikter och reformidéer från rapporten:
Industrins andel av BNP
Industrin står för hela 20 procent av Sveriges BNP – och skapar jobb i hela landet. Totalt arbetar 1,2 miljoner personer inom industrin och dess leverantörer.
Kompetensbehovet:
70 000 personer per år
Svensk industri behöver rekrytera 70 000 personer varje år fram till 2035. Matchningen mot utbildning är en av rapportens huvudfrågor.
Digitalisering – men också kapacitetsbrist
Många industrier vill digitalisera – men begränsas av brist på personal, el, infrastruktur och långsamma tillståndsprocesser.
Industrins elbehov kommer fördubblas
Elektrifiering av produktion och transporter väntas göra att industrins elanvändning fördubblas till 2045 – till hela 180 TWh.
Bygglov och tillstånd: “Svårt att investera i Sverige”
Tillståndsprocesser för att starta eller utveckla industriell verksamhet i Sverige är för långa och oförutsägbara. Det hämmar investeringar – och konkurrenskraft.
Reformförslag: Industrikansler och industrigymnasier
Några av de konkreta förslag som förs fram i rapporten:
- Inrätta en industrikansler direkt under statsministern
- Skapa fler industrigymnasier och teknikcollege
- Korta ledtiderna för miljötillstånd
- Bygg ut elnätet snabbare – och sänk industrins elskatt
Sverige som testbädd för grön industri
Svensk industri kan bli världsledande i klimatomställning – men då krävs att staten underlättar snarare än bromsar innovation och pilotprojekt.
