Robotar kan avhjälpa personalbristen i vården – men frågan är kontroversiell. Medellivslängden i Sverige har ökat stadigt ända sedan 1860-talet. Sett över hela befolkningen ökar andelen äldre i samma takt. Även om många också håller sig friska högre upp i åldrarna blir antalet personer som är beroende av hemtjänst eller äldrevård allt större. Samtidigt minskar den andel av befolkningen som arbetar. Vård- och omsorgssektorn har redan nu personalbrist och den spås bli ännu större i framtiden. Vem ska alltså ta hand om den växande skaran gamla människor när de inte längre klarar sig själva?
Ett möjligt svar på den frågan är robotar. I Japan, som i ännu större utsträckning än Sverige kämpar med en åldrande befolkning, har robotar varit vanliga inom sjukvården och äldreomsorgen i flera år. Här i Sverige pågår flera pilotprojekt för att undersöka om och hur robotar kan användas i större utsträckning inom svensk sjukvård. Många hälsorobotar är redan i bruk, både på vårdinrättningar av olika slag och i hemmiljö.
Åtta olika typer
Vilka är då de olika möjliga användningsområdena för robotar inom vården? Hjälpmedelsinstitutet delar in hälsorobotarna i åtta områden; ätrobotar, kommunikationsrobotar, rörelseassisterande robotar, träningsrobotar, servicerobotar, sällskapsrobotar, transportrobotar samt mänskliga robotar. Inom varje kategori finns ett flertal olika modeller. De kan se väldigt olika ut och ha helt olika tekniska lösningar, allt beroende på robotens specifika användningsområde.
Ätroboten hjälper, som namnet antyder, sin brukare att äta. Det finns ett flertal olika varianter, men det vanligaste är en robotarm som plockar upp maten med en sked och för den till användarens mun. Två sådana robotar, Bestic och Neater Eater, går att köpa i Sverige.
Ätrobotar är ännu så länge dyra, men den svenskutvecklade Bestic räknas som beskrivningsbart hjälpmedel, vilket betyder att användaren kan slippa stå för kostnaden. Det finns även ätrobotar som är byggda för att klara av särskilda typer av mat, till exempel Novel Assistive Robot for Self-feeding från Sydkorea, som är specialiserad på asiatisk mat som ska ätas med pinnar.
Robotiserat skelett
Rörelseassisterande robotar används ofta inom rehabilitering och sjukgymnastik. Med hjälp av ett yttre robotskelett kan användaren genomföra rörelser som annars inte varit möjliga. Därigenom kan muskler och rörelsemönster tränas upp, för att så småningom möjliggöra ett liv i full rörlighet utan robot.
De olika typerna av rörelseassisterande robotar kan också vara en hjälp för personer med permanenta rörelsehinder. Exempelvis kan många med förlamning i underkroppen gå med hjälp av roboten E-Legs, ett yttre skelett som väger 23 kilo och bärs utanpå kläderna. Även robotarmar, som exempelvis hjälper användaren att plocka upp saker från golvet, brukar klassas som rörelseassisterande robotar.
Känner igen ansikten och röster
En liknande robottyp är träningsrobotarna. Dessa hjälper användaren med olika delar av vardagslivet, exempelvis genom att plocka uppsaker, påminna om saker eller hjälpa användaren att resa sig upp. Dessa robotar har ofta en högre grad av kommunikation och interaktion än de renodlat rörelseassisterande robotarna.
Liv Gingnell
Industriella informations- och styrsystem, KTH
Läs hela artikeln i #7 av tidningen Automation.
