Nu är det Miljöpartiets tur att svara på Automations frågor inför valet 2026. Partiet ger sin syn på svensk industri, automation, AI, kompetensförsörjning och teknikutveckling.
1.Industrin säger att omställningen kräver mer energi – hur ska det lösas utan ny kärnkraft?
Vi behöver mer el för att elektrifiera industrin och fasa ut fossila bränslen, men den måste kunna komma på plats snabbt och till ett pris som företagen och skattebetalarna klarar. Därför vill vi bygga ut vind- och solkraft och elnäten, satsa på energieffektivisering samt investera i grön baskraft som energilagring, mer effekt i vattenkraft och kraftvärme och ökad flexibilitet.
Vi vill också införa statliga elektrifieringsavtal som matchar industrins ökade elanvändning med ny hållbar elproduktion. Ny kärnkraft är för dyr och tar för lång tid för att lösa industriomställningens behov under de närmaste åren.
2.Är ni beredda att acceptera att vissa klimatkrav bromsar industrins konkurrenskraft på kort sikt?
Vi accepterar att omställningen kräver stora investeringar och ibland medför kostnader på kort sikt, men klimatkrav och konkurrenskraft är inte varandras motsatser – tvärtom. Det största hotet mot svenska företag är att andra länder springer före inom förnybar energi, batterier, fossilfritt stål och annan grön teknik. Kraven måste vara tydliga, förutsägbara och kombineras med statlig riskdelning, investeringsstöd och effektiva tillståndsprocesser.
Att plötsligt skjuta upp eller urholka klimatregler eller mål straffar de svenska företag som redan har investerat i omställningen, och kan fördröja en nödvändig omställning för andra.
3.Hur ska svensk industri kunna konkurrera globalt om miljökraven här blir betydligt hårdare än i andra länder?
Svensk industri ska konkurrera genom hög kompetens, innovation och ren produktion, inte genom lägre miljökrav. Vi vill ha gemensamma och ambitiösa regler inom EU och utveckla klimattullarna så att importerade varor också får betala för de utsläpp som uppstått vid produktionen.
Det ska aldrig vara en konkurrensfördel att smutsa ner eller kringgå klimat- och miljökrav. Samtidigt ska staten minska företagens risk genom bland annat Industriklivet, gröna skattekrediter, offentlig upphandling och medfinansiering av strategiska klimatinvesteringar.
4.Många industriföretag efterfrågar längre övergångsperioder för nya regler. Är det rimligt enligt er?
Det viktiga är att nya regler är tydliga, förutsägbara, föregås av ordentliga konsekvensanalyser och beslutas i så god tid att företagen kan planera sin omställning. I vissa fall kan anpassningar i genomförandet vara motiverade, men vi vill inte se generella uppskov som urholkar klimat- och miljömålen. Små och medelstora företag ska få stöd i genomförandet och slippa onödig administration och dubbelrapportering.
5.Ni vill snabba på elektrifieringen – men hur snabbt anser ni att industrin realistiskt kan ställa om sina processer?
Olika industribranscher har olika tekniska förutsättningar och investeringscykler, så samma tidplan kan inte gälla för alla, men omställningen måste accelerera nu. Staten måste göra sin del genom att ta större ansvar för utbyggnaden av förnybar elproduktion och elnät, effektivisera tillståndsprocesserna, utöka instrument som Industriklivet och bidra med kapital, riskdelning och kompetensförsörjning.
Vi vill se bl a statliga elektrifieringsavtal, som ska samordna industrins ökade elanvändning med ny elproduktion. Det innebär att staten under en period agerar mellanhand och matchar industrier som vill fasa ut fossilt med elproducenter som vill bygga ny förnybar elproduktion, och täcker skillnaden mellan vad ett industribolag kan betala för ny el och vad en elproducent behöver få betalt för att investeringen ska löna sig idag.
