Facken inom industrin kräver löneökningar på 3,9 procent inför avtalsrörelsen 2027. Industriarbetsgivarna anser att kravet innebär betydande kostnadsökningar och varnar för att en högre kostnadsutveckling än i konkurrentländerna kan försvaga svensk industris konkurrenskraft.
Fackens gemensamma avtalsplattform omfattar även fortsatt arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling på arbetsplatserna. Utgångspunkten är ett ettårigt avtal.
Facken vill fortsätta med arbetstidsförkortning
Facken inom industrin vill höja avsättningarna till de system för arbetstidsförkortning som finns på respektive avtalsområde. Det kan exempelvis handla om tidbank eller deltidspension. Avsättningarna ska enligt facken rymmas inom det angivna löneutrymmet.
Facken vill också tillsätta en partsgemensam utredning om arbetsplatsnära kompetensutveckling. Syftet är att identifiera vad som främjar eller hindrar industriföretag från att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning.
Enligt facken är stärkt kompetens hos de anställda viktig för industrins produktivitet.
Arbetsgivarna varnar för kostnadstryck
Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf beskriver lönekravet som utmanande för företagen. Han framhåller att svensk industri behöver hålla kostnaderna under kontroll och att löneutvecklingen inte bör ligga betydligt över den i konkurrentländerna.
– Vi behöver tydligt växla ned takten på höjningen av lönerna. Ska svensk industri klara konkurrensen kan vi inte ha en kostnadsutveckling som är betydligt högre än i våra konkurrentländer. Lönebildningen måste bidra till att det är attraktivt att investera och producera i Sverige – inte någon annanstans. Kärnan i Industriavtalet handlar om att bidra till långsiktig konkurrenskraft, säger Per Widolf.
Han pekar också på att nära 6 000 jobb enligt Industriarbetsgivarna har försvunnit inom industrin det senaste året, varav 1 600 inom skogsindustrin. Widolf varnar för att höga löneökningar kan leda till ytterligare neddragningar.
Industriarbetsgivarna motsätter sig även kravet på arbetstidsförkortning.
– Arbetstidsförkortning är tillväxthämmande. Bland våra företag finns inga förutsättningar för kortare arbetstidsmått, säger Per Widolf.
Förhandlingarna inför 2027 års avtalsrörelse ska nu ta sin utgångspunkt i parternas skilda bedömningar av löneutrymmet, konkurrenskraften och villkoren för industrins anställda.
