Svensk basindustris export minskar och påverkas av ökad global osäkerhet. Samtidigt väntas den utmanande ekonomiska miljön bestå under 2026 enligt Industriarbetsgivarna.
Svensk basindustris exportvärde har gradvis minskat sedan 2022. Krig i närområdet, stigande inflation och räntor samt ökade tullar och handelspolitiska spänningar bidrar till utvecklingen.
— Exporten är central för svensk basindustri och för hela ekonomin. När globala förutsättningar förändras slår det snabbt mot ett exportberoende land som Sverige, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.
Sverige är en liten och öppen ekonomi där exporten motsvarar drygt hälften av BNP. Basindustrin är särskilt exportintensiv och cirka 94 procent av produktionen går på export. Under 2025 uppgick exportvärdet till drygt 382 miljarder kronor, vilket motsvarar 18,7 procent av Sveriges totala varuexport. Samtidigt minskade exporten med cirka 3 miljarder kronor mellan 2024 och 2025.
Skogsindustrin backar – splittrad utveckling i stål
Exportvärdet inom skogsindustrin minskade under 2025. Totalt sjönk exporten med 2,2 procent mellan 2024 och 2025, vilket motsvarar 4 miljarder kronor.
Samtidigt var utvecklingen mer splittrad inom stål- och metallindustrin. Exporten ökade med 1,1 procent jämfört med 2024, men värdet inom stålindustrin minskade med 7,1 procent. Detta beror bland annat på höga amerikanska tullar, ökad konkurrens från Kina och en svag ekonomisk utveckling i Europa.
EU är fortsatt den viktigaste exportmarknaden och står för över hälften av exporten. Tyskland är det största enskilda exportlandet, men exporten dit minskade med cirka 5,5 procent under 2025.
— Den svaga utvecklingen i tysk industri och ekonomi samt ökade handelspolitiska spänningar påverkar svensk export negativt, säger Kerstin Hallsten.
Även exporten till USA minskade, där stålindustrin påverkades kraftigt av nya handelshinder.
Geopolitik och handel bromsar utvecklingen
Den globala osäkerheten fortsätter att påverka utvecklingen. Geopolitiska spänningar, förändrade handelsflöden och nya konflikter håller tillbaka tillväxten. Samtidigt ökar konkurrensen från Kina, där statliga stöd bidrar till prispress på den europeiska marknaden.
Samtidigt finns det potential framåt. Nya handelsavtal inom EU kan på sikt stärka exportmöjligheterna, även om effekterna ännu är osäkra.
— För att stärka konkurrenskraften krävs fortsatt fokus på frihandel och konkurrensneutrala villkor, säger Kerstin Hallsten.
Kort om rapporten
Rapporten analyserar basindustrins exportutveckling, handelsmönster och förändringar över tid, med fokus på skog, stål, metall, gruvor och mineralprodukter.
