Många robotikprojekt stannar i forskningsfasen – men några svenska initiativ har lyckats ta klivet från teori till tillämpning. Vad krävs för att gå från prototyp till produkt?
I EU:s och Sveriges gemensamma satsningar på robotik har miljardbelopp investerats i forskning och utveckling. Men hur många projekt blir faktiskt produkter? Hur många lösningar lämnar labbet och hittar hela vägen till industrigolvet, sjukhussalen eller jordbruksfältet?
Vi har tittat närmare på några svenska exempel där det lyckats – och frågat experterna vad som krävs för att innovationspengar inte bara ska leda till ny kunskap, utan också till kommersiell nytta.
Flox Robotics: Från idé till export – med AI som skrämmer vilt utan att skada
Ett av de mest konkreta svenska exemplen på ett robotikprojekt som lyckats ta klivet hela vägen till marknaden är Flox Robotics. Deras lösning är egentligen lika enkel som den är smart: autonoma system som skrämmer bort vilda djur från vägar, tågspår, flygplatser och odlingar – utan att skada dem.
– Vi såg ett ökande problem med viltkollisioner och birdstrikes, inte minst i takt med snabbare och tystare tåg och flyg, berättar vd:n Sara Nozkova. Vi ville ersätta ineffektiva och arbetsintensiva metoder med något som verkligen fungerar – dygnet runt, utan ständig mänsklig närvaro.
AI som lär sig djurens beteende
Lösningen bygger på AI och bioakustik. Flox system anpassar sig till djurens beteende och miljön i realtid, och kan användas både som stationära enheter och monteras på drönare eller till och med direkt på tåg.
Kunderna finns i dag inom transportsektorn – som Trafikverket, Boliden och Stockholms stad – men också inom jord- och skogsbruk, både i Sverige och internationellt. I USA finns redan projekt i delstater som Washington, Kalifornien och Colorado.
Stödet från innovationssystemet avgörande
Vägen från prototyp till produkt gick bland annat via Vinnova, Energimyndigheten, EU-finansiering och stöd från flera svenska innovationsprogram som KTH Innovation och Sting.
– Vi började sälja kommersiellt redan 2021, berättar Sara Nozkova. Men det svåraste har varit att bygga förtroende för en helt ny teknik och visa att den fungerar långsiktigt, i olika miljöer och på olika djurarter.
En framtid utan jakt och fällor?
Flox Robotics lösning handlar inte bara om att skydda människor eller infrastruktur – utan också om ett mer etiskt sätt att hantera djur.
– Vi ser oss som en möjliggörare för hållbar och datadriven viltförvaltning, säger Sara Nozkova. Vår teknik minskar behovet av jakt, fällor eller andra ingripande metoder. Djuren lär sig undvika området – utan stress eller skador.
Nästa steg: Skalning och nya marknader
Nu ligger fokus på att växa inom flygplatser och transport – och att börja använda drönarlösningar i lantbruket i större skala. För affärsmodellen bygger Flox på att erbjuda tekniken som en prenumerationstjänst – en form som både ger flexibilitet och gör tekniken tillgänglig för fler.
Text: Petter Ahrnstedt
