Industri 4.0, Sakernas Internet, big data. Många namn som på det hela taget beskriver samma sak. I alla fall i industrisammanhang. Oavsett beteckning handlar det om att tekniken nu, och än mer inom en snar framtid, kan samla in, överföra och bearbeta närmast obegränsade mängder data från i princip varenda apparat var den än befinner sig i världen. Om fem år kommer, enligt prognosmakarna, 50 miljarder prylar
att vara uppkopplade mot Internet.
Denna teknik skapar enligt entusiasterna obegränsade möjligheter. För industrin betyder den mycket bättre koll på maskinerna i fabriken. Det innebär också att en tillverkare kan följa sina produkter även efter att de sålts och installerats. På så vis skapas tillfällen till nya affärer som service, förebyggande underhåll, driftoptimering och leveranser av förbrukningsmateriel för att bara ta några exempel. Därmed blir tekniken en väg för produkttillverkande företag att också börja tillhandahålla tjänster.Men om möjligheterna är obegränsade blir även möjligheterna att göra fel närmast oändliga. När i stort sett varje pryl kan lämna ifrån sig oanade mängder data varje sekund gäller det att veta vad man ska ha dem till. Det räcker inte att bara samla in dem, de ska lagras, utvärderas och komma till nytta i verksamheten. Då gäller det att välja ut rätt information för tillämpningen och bearbeta dem med rätt verktyg. Men risken att gå vilse bland alla data är uppenbar.
De som förespråkar Industri 4.0, eller vad man nu kallar det, menar att det är ett överlevnadsvillkor för industrin att ta till sig den nya tekniken. Även om man inte tar till så stora ord, är det säkert en stor konkurrensfördel för dem som lär sig behärska den. Men det innebär inte att man ska krysta fram tillämpningar fortast möjligt bara för att andra gör det. Det viktiga är att veta vad man egentligen vill. I den allmänna teknikentusiasmen, eller i värsta fall teknikpaniken, får man inte missa de riktigt viktiga frågorna: Hur ska just vi kunna utnyttja tekniken? Hur passar det in i vår affärsmodell – den nuvarande eller framtida? Och har vi kunskapen att göra det?Glöm inte heller den kanske viktigaste frågan: vad kostar det? Nya teknikprojekt baseras alltför ofta på glädjekalkyler. Men det är ingen fördel att ligga i teknikens framkant om företaget går i konkurs.
Det här är svåra frågor när tekniken är så ny. Att sedan skapa tillämpningar som verkligen motsvarar behoven är inte heller lätt. Det kräver kunskap och kanske hjälp utifrån. Visst skapar den nya tekniken helt nya affärsmöjligheter – om man gör rätt. Desto viktigare att man inte gör fel. För då kan resultatet bli sämre än om man låter bli.
Dag Toijer
(Visited 13 times, 1 visits today)