EU:s nya direktiv om digitala produktpass ställer nya krav på industrin att hantera komplex information digitalt och standardiserat.
Erik Molin på Seiia lyfter både utmaningarna och möjligheterna.
EU:s kommande lagkrav på digitala produktpass – som ska börja gälla redan 2027 för vissa produktgrupper – förväntas påverka allt från råmaterial till återvinning. Produktpassen ska skapa transparens i hela produktens livscykel och samtidigt främja en cirkulär ekonomi. Men för svensk industri innebär det både ett paradigmskifte och en utmaning.
– Vi ser att många i svensk industri fortfarande sitter kvar i gamla hjulspår. Man är försiktig, rädd för risker och ovillig att anpassa sig till den nya tekniken, säger Erik Molin, verksam vid Seiia och engagerad i flera internationella standardiseringsorgan.
Vad är digitala produktpass?
Digitala produktpass är digitala informationsbärare som samlar detaljer om en produkts hela livscykel. Det kan innefatta allt från vilka råmaterial som använts, hur produkten tillverkats och hur den kan användas/underhållas till hur den ska återvinnas. För konsumenten kan det handla om att skanna en QR-kod på en produkt och få tillgång till hållbarhetsdata, medan industrin ser möjligheter med att optimera hela värdekedjan.
De första produktkategorierna som omfattas är batterier, stål och textilier. Det innebär exempelvis att Volvos nya elbilar redan inom kort kommer att levereras med digitala produktpass som möjliggör en cirkulär hantering av batterier.
– När en bil skrotas ska informationen i produktpasset göra att batteriet och andra komponenter kan återvinnas på ett effektivt sätt, säger Molin.
Standardisering – grunden för framgång
För att produktpassen ska fungera krävs standardisering – både nationellt och internationellt. Utan gemensamma standarder riskerar informationshanteringen att bli rörig och ineffektiv, vilket skulle skapa stora problem för industrin.
– Ett av de största problemen är att många företag försöker skapa egna lösningar istället för att samarbeta. Det leder till inlåsning i egna system och till slut lägger man krokben för sig själv, varnar Molin.
Han lyfter fram vikten av standarder som EN IEC 61406, vilken definierar hur QR-koder kan användas för informationsöverföring. Genom att följa dessa standarder kan industrin säkerställa att informationen är kompatibel och åtkomlig oavsett system eller plattform.
Svensk industri halkar efter
Norge har redan visat att digital informationshantering kan spara stora pengar. Här har man lyckats frigöra 10 miljarder kronor per år genom mer effektiva arbetssätt. I Sverige uppskattas motsvarande potentiella besparingar till 30–40 miljarder kronor per år.
Trots detta ligger svensk industri efter. Förändringsobenägenhet och rädsla för att ta risker gör att företag fortsätter att arbeta enligt gamla rutiner, vilket leder till ineffektivitet och onödiga kostnader.
– I dag lägger många företag upp till 30–50 procent av sin tid på att verifiera information. Det är helt ohållbart. För att bli konkurrenskraftiga måste vi anamma digitala arbetssätt och samarbeta på ett nytt sätt, säger Molin.
Möjligheter och framtid
Trots utmaningarna ser Molin stora möjligheter med digitala produktpass. Förutom att förbättra hållbarheten och minska miljöpåverkan kan de bidra till att underlätta förvaltning och underhåll.
– Underhållsingenjörer kommer att få betydligt enklare arbetsflöden. Genom att skanna en QR-kod på en maskindel kan de snabbt få tillgång till all relevant information, från tekniska specifikationer till underhållshistorik, säger han.
Agera nu
EU:s arbete med standardisering ska vara klart till december 2025. De första lagkraven börjar gälla redan 2027, vilket lämnar lite tid för företag att förbereda sig. Molin uppmanar svenska företag att agera nu.
– Det finns inga genvägar. Industrin måste börja implementera digital informationshantering enligt internationella standarder. Att vänta är att riskera både konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet, avslutar han.
Vill ni veta mer kan ni följa ett pågående Vinnova finansierat projekt inom Digitala Stambanan https://seiia.se/projekt/
