Den nya amerikanska handelspolitiken skapar turbulens i världsekonomin. Industrins Ekonomiska Råd (IER) varnar i sin färska rapport för att tullkriget kan leda till valutakaos, produktionsflyttar och försämrad konkurrenskraft. För svensk automationsindustri handlar det nu om att snabbt stärka produktiviteten, innovationsförmågan och förmågan att växla marknader.
USA:s tullkrig skakar världshandeln
Den amerikanska regeringen har startat ett handelskrig mot stora delar av världen. Målet är att minska landets handelsunderskott, men IER menar att politiken bygger på ett missförstånd.
Underskottet uppstår för att USA förbrukar mer resurser än landet producerar. Den starka dollarn gör det dessutom svårare att balansera handeln.
USA använder tullarna som maktpolitiskt vapen snarare än som ett ekonomiskt verktyg. Regeringen ser tullintäkterna som en beskattning av omvärlden, men i praktiken får amerikanska företag och konsumenter stå för notan genom högre priser.
IER bedömer att effekterna på EU blir begränsade på kort sikt, men förändringarna tvingar företag att ställa om. Svensk industri behöver därför höja omställningsförmågan och automatiseringsgraden för att behålla konkurrenskraften.
Europas produktivitetsgap oroar
IER ser ett tydligt produktivitetsgap mellan USA och EU – runt tio procent.
Svensk industri ligger bättre till, tack vare investeringar i forskning, riskkapital och stabila institutioner.
Men rådet varnar: delar av produktivitetsökningen kan bero på en svag krona, inte på verklig effektivitet.
En svag valuta kan kortsiktigt gynna exporten men bromsar förnyelsen av industrin. För automationsföretag är vägen framåt att öka innovationen och effektiviteten – inte att luta sig mot valutafördelar.
Valutakrig i sikte
Trump-administrationen har tydligt sagt att den vill försvaga dollarn.
Om fler länder gör samma sak kan ett valutakrig bryta ut. Det skapar osäkerhet och stora rörelser på valutamarknaderna.
Den svenska kronan har stärkts sedan Trump tillträdde sin andra mandatperiod, vilket pressar exportföretagens marginaler.
IER uppmanar arbetsmarknadens parter att väga in växelkursrörelser i löneförhandlingarna. Det minskar behovet av räntehöjningar och stärker industrins stabilitet.
Valutasäkring och planering blir därför avgörande för lönsamheten.
Svensk export pressas – men klarar omställningen
USA:s tullar ligger nu på 15 procent för EU-import och upp till 50 procent på stål, aluminium och koppar.
Det skapar osäkerhet för svenska exportörer. IER uppskattar att exporten till USA kan minska med omkring nio procent.
Det motsvarar 17 miljarder kronor och cirka 3 000 industrijobb.
Tappet blir dock mindre än väntat. Företag styr om handeln mot Asien och Sydamerika, där nya frihandelsavtal växer fram.
Störst risker finns för fordons-, maskin-, kemi- och metallindustrin – områden där automation spelar en central roll.
Högre tullar kan få svenska företag att flytta produktion till USA för att undvika avgifter. Det ökar behovet av innovation och högförädlade produkter på hemmaplan.
Automation stärker Sveriges motståndskraft
IER menar att Sverige har bättre förutsättningar än många EU-länder att klara krisen.
Landet kombinerar teknisk kompetens, stark FoU och digitala industrilösningar.
För att stärka konkurrenskraften ytterligare krävs:
- Effektivare FoU och innovationspolitik
- Bättre kompetensförsörjning inom teknik och automation
- Stöd till fri handel och nya marknader
- Incitament som gynnar produktivitetsdrivande investeringar
Automationsindustrin kan bli motorn i Europas industriella återhämtning – om företagen fortsätter investera i smart produktion, AI och datadrivna processer.
Slutsats: agera nu – inte sen
IER:s rapport visar att handelspolitik, valuta och produktivitet hänger tätt ihop.
Trumps tullar gynnar möjligen USA kortsiktigt, men på sikt hotar de hela världsekonomin.
För svensk automationsindustri gäller det att agera proaktivt, stärka innovationen och säkra nya marknader innan spelplanen förändras permanent.
📘 Läs hela rapporten: IER-rapport 2025: Trumps tullar och industrins konkurrenskraft (PDF)
Industrins Ekonomiska Råd består av:
- Ola Bergström, Professor, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet (Ordförande).
- Göran Hjelm, Ekonomie doktor, myndighetschef Finanspolitiska Rådet.
- Kristina Nyström, Professor i Nationalekonomi, Kungliga Tekniska Högskolan.
- Lena Sellgren, Chefekonom och analyschef, Business Sweden.
