Termisk sprutning av värmepannor är ett svårt arbete. Nu håller robotforskare vid Örebro universitet på att utveckla, i samarbete med Alfred Nobel Science Park och företaget mh Engineering, en lösning på problemet med det tunga och inte minst varma arbetet, rapporterar universitetet i en kommuniké.
Insidan av en värmepanna utsätts för enorma påfrestningar och måste med jämna mellanrum underhållas. Då används så kallad termisk sprutning, vilket innebär att ett pulverformigt beläggningsmaterial sprutas på ytan med hög hastighet, ofta runt 250 meter per sekund.
Tungt för opertörer
– Operatörerna behöver ganska mycket träning innan de får utföra arbetet och ofta har de omfattande rehabiliteringsprogram som de måste gå igenom efteråt för att återhämta sig, säger Andrey Kiselev, forskare vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, aass, på Örebro universitet.
– Det är en miljö med höga ljudnivåer, mycket smuts och små partiklar som kan vara farliga att andas in. Det är också en fysiskt krävande uppgift, eftersom verktygen är tunga och man måste nå utrymmen i obekväma arbetsställningar.
– Vi vill göra det möjligt för operatören att göra det här tunga och svåra arbetet genom fjärrstyrning, säger forskaren Andrey Kiselev.
Ett automatiserat sätt att utföra arbetet har nu utvecklats av Karlskogaföretaget mh Engineering ab, Alfred Nobel Science Park och Örebro Universitet. Tillsammans drog de i gång projektet Autohic, Automatic High Impact Clading.
– I Autohic vill vi göra det enklare för operatören att utföra det här tunga arbetet. Att göra det helt autonomt är inte möjligt, på grund av hur komplext arbetet är. Därför försöker vi göra det möjligt för operatören att fjärrstyra en robot, som utför arbetet inne i värmepannan, säger Andrey Kiselev.
Löste problemet
Ett problem som behövde lösas var hur roboten ska styras. En enkel variant hade varit någon form av handkontroll, ungefär som till ett tv-spel, men det gav inte operatören tillräckligt bra kontroll. Därför har forskarna nu utvecklat en semi-virtuell värld där operatören med hjälp av VR-glasögon (Virtual Reality) kan träda in i miljön och styra roboten med sina händer.
– Vi vill att roboten ska kunna sköta flera av uppgifterna autonomt, så att operatören kan fokusera på att styra exakt hur roboten ska arbeta.
– Det vi gör i vår forskningsmiljö är egentligen att utveckla en rad teknologier, som vi sedan tillämpar i liknande projekt i andra områden. Ett annat projekt är Amici som vi driver tillsammans med Siemens. Där vill man också ta bort människan ur en farlig miljö, i det fallet 3D-printing i metall. Det finns många liknande projekt där de här teknologierna kan komma till nytta.
Staffan Bengtsson
