Life science-sektorn står inför stora utmaningar när det gäller digitalisering och automation. Samtidigt som ny teknik kan effektivisera processer och förbättra säkerheten, saknar många bolag till viss del den tekniska kompetensen och erfarenheten för att genomföra nödvändiga förändringar. Nu pekar experter på att life science kan lära av tillverkningsindustrin inom mindre reglerade områden för att kunna ta nästa steg i sin utveckling.
En färsk undersökning visar att 42 procent av life science-bolagen i Skåne ser regulatoriska krav som ett hinder för innovation. Eftersom sektorn är hårt reglerad är det ofta svårt att införa nya tekniska lösningar, särskilt inom områden som automation och AI.

– Teknikutvecklingen går snabbare än regelverken hinner anpassas, säger Cecilia Jacobsson, affärsområdeschef på Plantvision.
Många företag är osäkra på hur de ska implementera ny teknik inom ramen för befintliga regelverk och blir därför mer passiva.
Problemet är inte reglerna i sig, utan hur de tolkas och tillämpas. Många bolag gör implementeringen onödigt krånglig, vilket skapar hinder för innovation. Samtidigt finns en viss brist på teknisk kompetens inom sektorn, något som gör att life science behöver ta hjälp av mer erfarna branscher.
Industrin har redan lösningarna
Tillverkningsindustrin har lång erfarenhet av automation och digitalisering, och där har företag som Scania och AstraZeneca redan genomfört omfattande förändringar. Men inom mindre life science-företag har digitaliseringen ännu inte fått genomslag i produktionen, trots att tekniken finns.
– Vi är bra på forskning och utveckling, men sämre på att använda modern teknik i produktionen, konstaterar Jacobsson. Här finns mycket att vinna om vi lär av industrier som redan gjort resan.
Automation kan effektivisera processer, minska kostnader och öka precisionen i produktionen. Sensorer och AI-baserade system kan förbättra spårbarhet och säkerhet, samtidigt som datadriven analys kan optimera produktionsflöden. Men eftersom många life science-bolag fortfarande saknar erfarenhet av att arbeta med denna typ av teknik, går utvecklingen långsamt.
– Vi ser att företag inom life science ofta är försiktiga och konservativa när det gäller teknikutveckling. Här kan samarbeten med andra branscher ge nya perspektiv och lösningar, säger Cecilia Jacobsson.
Samarbete avgörande för framtidens life science
För att driva innovation krävs tätare samverkan mellan life science, industrin, forskningsinstitutioner och myndigheter. Sverige har redan en stark tradition av samarbete, men nu behövs fler initiativ som kan bygga broar mellan olika sektorer.
– Vi ser en ökad öppenhet för samarbete och kunskapsutbyte. De senaste åren har både företag och myndigheter börjat inse vikten av att arbeta tillsammans.
Skåne har en unik position genom närheten till det danska life science-klustret och kan dra nytta av den internationella kompetens som finns i regionen. Om fem år hoppas Jacobsson att fler medelstora aktörer har etablerats och att automation blivit en självklar del av produktionen.
– Vi måste sluta se oss som enbart en forskningsnation och börja positionera oss som ett ledande produktionsland inom life science.