Digitala verktyg som AR och VR används allt oftare i industrin för att stötta operatörer. Men hjälper det? Detta ska nu Högskolan i Skövde ta reda på.
Digitala verktyg som AR och VR blir ett allt vanligare inslag inom industrin. Forskarna benämner dessa verktyg som automatiserat kognitivt stöd (AKS). Verktygen används bland annat för att stötta operatörer inom tillverkningsindustrin under upplärning och rutinarbete.
Men kunskapsläget är oklart. AKS allmänt betraktas ofta med en rad positiva arbetsmiljöeffekter, men signaler om motsatt effekt finns också.
För att reda ut detta har AFA försäkring beviljat Högskolan i Skövde 4,8 miljoner kronor till ett projekt för att ta fram en konkret och användbar vägledning för hur man ska utforma och använda dessa digitala verktyg inom industrin.
– Vi tror att det är oerhört viktigt att vi ökar förståelsen för hur AKS påverkar arbetstagarens kognitiva arbetsmiljö innan dessa system rullas ut i stor skala på arbetsplatser i Sverige och runt om i världen, säger Erik Billing, biträdande professor i informationsteknologi och projektledare.
Det är väl känt inom kognitionsvetenskaplig forskning att ökat stöd i många fall leder till försämrad inlärning. Mer tillgänglig information gör att vi inte litar lika mycket på vårt minne, vilket i förlängningen försämrar vår inlärning.
Det skulle kunna innebära att operatörerna lär sig arbetet med AKS och blir mer beroende av det stöd som erbjuds för att kunna utföra arbetet. Detta kan i sin tur påverka operatörernas förståelse för sina arbetsuppgifter och försämra deras förmåga att lösa problem när något krånglar.
Men det finns också positiva aspekter vid användning av AKS – om det används på rätt sätt.
– Idag saknas det kompetens om exakt hur de nya teknologierna påverkar den kognitiva arbetsmiljön, det kunskapsgapet ska vi bidra till att minska. Annars finns det en risk att de positiva effekterna uteblir eller till och med försämrar situationen om hjälpmedlen inte används på rätt sätt, säger Erik Billing.
Forskarna ser i dagsläget två huvudsakliga målgrupper för den vägledning eller digitala handbok som de nu ska arbeta fram.
– En uppsättning riktlinjer kommer rikta sig mot en bredare målgrupp både inom och utanför industrin. Det kommer komplettera existerande designriktlinjer till exempel gällande utformningen av AR-gränssnitt. En annan uppsättning riktlinjer utformas mer specifikt mot montering och kan ge mer konkret vägledning för utformningen av dessa typer av arbetsplatser, säger Erik Billing.
