EUs regelverk för produkter står inför stora förändringar. Under SEKs årsmöte lyfte Stina Wallström på arbetsgivar- och näringslivsorganisationen Svenskt Näringsliv hur en växande regelbörda påverkar företagens konkurrenskraft – och varför EU nu försöker ställa om.
EUs inre marknad bygger på gemensamma regler – en av grundpelarna i samarbetet. Samtidigt har mängden lagstiftning ökat kraftigt under senare år. Enligt Stina Wallström, ansvarig för handel med varor på Svenskt Näringsliv, har utvecklingen lett till en situation där regelbördan i sig blivit ett hinder för företag.
Hon hänvisade till internationella analyser som visar att EUs regleringar i praktiken motsvarar betydande handelshinder. För varuhandeln handlar det om nivåer motsvarande tullar på cirka 45 procent, och för tjänstehandeln upp till 110 procent. Samtidigt uppgav 55 procent av småföretagen i Europa att regelbördan är deras största problem. 60 procent av företagen uppgav att regler har hindrat investeringar i Europa.
Regler behövs, men de är en stark medicin som måste användas med försiktighet och efter ordentliga konsekvensanalyser.
En inre marknad utan helhetsbild
Ett centralt problem som lyfts är bristen på överblick. Regelverken utvecklas ofta parallellt inom olika områden – exempelvis inom den gröna och digitala omställningen – utan att någon har ett helhetsansvar.
För företag innebär det att flera regelverk ska följas samtidigt, medan tillsynen sker genom nationella myndigheter med ansvar för sina respektive områden. Enligt Stina saknas i praktiken en aktör som kan svara på hur reglerna hänger ihop.
Från European Green Deal till konkurrenskraft
Under den förra mandatperioden präglades EUs lagstiftningsarbete av European Green Deal, med ett stort antal nya regelverk kopplade till klimat- och miljömål. Samtidigt menade Stina att konsekvensanalyserna i flera fall varit bristfälliga.
Nu ser EU-kommissionen ett behov av att justera kursen. I den nya mandatperioden ligger fokus på att stärka konkurrenskraften och minska regelbördan. Målet är att reducera den administrativa bördan med minst 25 procent för alla företag och 35 procent för små och medelstora företag.
Detta sker bland annat genom så kallade “Omnibus”-förslag, där flera lagstiftningar ses över med fokus på förenkling. Samtidigt finns en oro för att även dessa förändringar sker snabbt och utan tillräckliga analyser.
Omfattande översyn av produktregelverket
En central del i det pågående arbetet är översynen av det som ofta benämns European Product Act. Här ses flera grundläggande regelverk över, inklusive ramverket för harmoniserade produktregler, marknadskontroll och standardisering.
Förslagen väntas presenteras under tredje kvartalet 2026.
Fokus ligger bland annat på:
- anpassning till en digital och cirkulär ekonomi
- digitalisering av produktinformation, exempelvis genom digitala produktpass
- översyn av systemet för bedömning av överensstämmelse
Samtidigt betonas att det befintliga systemet i grunden fungerar väl, vilket har lett till att mer genomgripande förändringar av strukturen har bromsats.
Standardisering i förändring
Standardiseringens roll är en återkommande fråga i arbetet. EU-kommissionen vill se snabbare processer och ökad tillgänglighet till standarder. Samtidigt finns förslag om att i vissa fall ta fram så kallade “common specifications” som alternativ till harmoniserade standarder.
Detta väcker oro hos Svenskt Näringsliv, som lyfter vikten av den etablerade europeiska standardiseringsmodellen. Den bygger på bred expertmedverkan, nationella delegationer och konsensus.
Standardisering fungerar just för att den är inkluderande och bygger på expertis från hela Europa.
Hon betonade också vikten av att skilja på lagstiftning och standarder:
- lagstiftningen ska ange väsentliga krav
- standarder ska ge tekniska lösningar för hur kraven kan uppfyllas
Digitalisering och nya krav
Digitaliseringen av produktinformation är en annan central fråga. EU arbetar för att möjliggöra digitala lösningar, med exempelvis QR-koder som samlar information om produkter.
Samtidigt finns en risk att informationskraven ökar när nya digitala möjligheter införs.
Att byta format gör inte informationen enklare att ta fram. Informationskrav innebär alltid en kostnad.
Behov av balans framåt
Sammanfattningsvis pekade Stina på behovet av att återgå till grundprinciperna för EUs regelarbete:
- reglering ska ske där marknaden inte fungerar
- konsekvensanalyser ska säkerställa genomförbarhet och nytta
- standardisering ska bygga på öppenhet, konsensus och internationellt samarbete
Samtidigt står EU inför ett skifte där både regelverk och arbetssätt är under omprövning.
Vi behöver regler, men vi behöver rätt regler – och vi behöver använda dem på rätt sätt.
