14 organisationer som företräder den samlade svenska industrin har nyligen presenterat en reformagenda för hur Sverige senast 2025 ska rankas som ett av världens fem mest konkurrenskraftiga länder. Tillsammans har de överlämnat ett manifest med Industrins reformagenda till näringsminister Ibrahim Baylan: Så får industrin fart på tillväxten. – Industrin är motorn i svensk ekonomi. Vi står för nära en tredjedel av förädlingsvärde och sysselsättning i ekonomi och därför är industrins styrka avgörande för Sveriges förmåga att hantera de enorma samhällskostnader som orsakats av coronapandemin, säger Teknikföretagens vd, Klas Wåhlberg.
– Även om vi är ett land med en stark industri i frontlinjen behöver vi hela tiden fylla på med nya reformer. Det finns tydliga hot mot Sverige som industrination och redan innan coronakrisen slog till, hade Sverige svårt att hålla jämna steg med andra starka industrinationer, säger Klas Wåhlberg.
De 14 organisationerna som företräder industrin pekar ut reformer inom tolv centrala områden, som alla måste vara en del av en sammanhållen industripolitik.
– Med vår reformagenda pekar vi på att vi behöver politikernas stöd. Genom samförstånd mellan politiker, myndigheter och industri kan vi tillsammans få fart på tillväxten, säger Svemins vd, Maria Sunér Fleming.
Det är inom ett antal områden som förändringen måste ske. Miljötillståndsprocessen har länge varit i behov av förändring. Ett flertal utredningar har genomförts men ingen har resulterat i konkreta reformer. Nu behövs det en tydlig och snabb förändring som säkrar effektivare och mer förutsägbara miljötillståndsprocesser.
Näringslivets regelbörda måste minskas. Den hämmar Sveriges konkurrenskraft.
Möjliggör klimatomställningen. Industrin är redan mitt i sitt omställningsarbete och branschens egna klimatfärdplaner måste vara politikens utgångspunkt.
Riv hindren för den cirkulära ekonomin. Avfallslagstiftningen och dess tillämpning måste förändras så att resurseffektivitet och cirkulära flöden stimuleras.
Säkra framtidens elförsörjning. Det behövs en ny energipolitisk överenskommelse som tar sikte på de långsiktiga behoven i elsystemet.
Underhåll och investera i transportinfrastrukturen så som statliga vägar och järnvägar. Ett investeringsprogram behövs för elektrifieringen av både vägnät och kvarvarande järnvägsnät.
Det krävs ett nationellt digitaliseringsprogram med industriellt fokus i syfte att förbättra kompetens, tillämpning och forskning kring digitalisering.
Stärk industrins kompetensförsörjning. Utbildningsväsendet behöver rustas bättre. Modernisera arbetsmarknaden. Arbetsrätten behöver moderniseras för att säkerställa företagens behov av flexibilitet både under och efter coronapandemin. Sverige måste slå vakt om den svenska modellen och subsidiaritetsprincipen i samband med lagstiftning inom eu.
Satsa mer på FoU. Sätt som nationellt mål att Sveriges samlade investeringar i forskning och utveckling ska öka med 1 procent av BNP till senast år 2030.
Förbättra villkoren för startups. Utveckla och stärk systemet med samverkansplattformar, Science Parks och inkubatorer.
Försvara den öppna ekonomin och den inre marknaden. Under Coronapandemin har förödande avsteg från eu:s grundläggande principer gjorts. eu:s fria rörlighet behöver återställas.