L
– Jag ser gamification som en pusselbit i arbetet att förbättra svensk industri, där jag framför allt vill lyfta fram människan.

Efter att ha jobbat inom piia i nästan ett år tar jag nu över som programchef efter Anders oe Johansson. piia är ett strategiskt innovationsprogram som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och forskningsrådet Formas. Senaste åren har fokus legat på projekt kopplade till digitalisering med målsättningen att hålla Sverige konkurrenskraftigt vid nästa industriella revolution.
Ingen kan väl ha undgått hur mycket det diskuteras om allt från sakernas och människornas Internet till datorernas ökade kapacitet, artificiell intelligens och självlärande system. Men vad jag tycker att man glömmer i många fall är människan. Det mesta som görs är väldigt teknikdrivet.
Som tidigare ansvarig för abb:s forskning i Sverige om mjukvara och användarupplevelse, har jag arbetat med att sätta människans behov i fokus. Visionen är en vacker industri där olyckor inte inträffar, en industri där verktyg, system, produkter och tjänster är konstruerade för att göra användarna effektiva och engagerade. Det är en vision av en industri där nästa generation drömmer om att arbeta. I detta är gamification ett område som under det senaste året fått stort intresse i industrin.Jag brukar förklara gamification som en process att använda speltänk och spelattribut för att skapa engagemang. Jag menar alltså inte att man ska förvandla våra industrisystem till spel. Det handlar om att identifiera mänskliga grundmotivationer och utnyttja tänk från spel, som ju är konstruerade för att fånga vårt intresse. Med denna teknik kan vi  bygga meningsfulla system och produkter där användare är engagerande och effektiva, produkter vi förlorar oss i och där vi blir bra versioner av oss själva och låter oss göra skillnad i den verkliga världen. Samtidigt kan vi ha roligt på vägen. Det finns många exempel på gamifierade lösningar, till exempel Runkeeper och Linkedin. Inte spel utan applikationer utvecklade för att motivera oss att göra något vi redan gör, fast ännu mer.
Jag brukar dela in aktiva inom gamification i forskare, spelutvecklare, user experience designers och evangelister. Ett exempel på en evangelist är Jane Mc Gonigal. Hennes mål är att få Nobels fredspris för gamification.
Jane Mc Gonigal beskriver en ny generation som vid 21 års ålder har spelat 10 000 timmar dataspel. Vi kan dra paralleller till dem som menar att det som särskiljer ett proffs är mängden träning och efter 10 000 timmar är du ett proffs. När vi i världen spelar 3 miljarder timmar dataspel i veckan, kan vi väl också designa applikationer för att rädda jorden på riktigt istället för att rädda den virtuella världen Azeroth som i World of Warcraft?Jag ser gamification som en pusselbit i arbetet att förbättra svensk industri, där jag framför allt vill lyfta fram människan och inte bara prata om teknik. Vi ska använda teknik som gör skillnad, som löser riktiga industriella behov genom att skapa en vackrare industri, en arbetsmiljö utan väntan, med produkter, system, tjänster som ger en känsla av optimism, inspirerande historier, en miljö som främjar samarbete, en miljö där du alltid är produktiv.
Susanne Timsjö

Tylko podstawowe informacje o Automation Magazine

Aktuellt nummer