Du sköna automatisering

FOTO: REJLERS  Både regering och näringsliv behöver bli betydligt aktivare och skjuta till större resurser om vi ska hänga med i den tekniska utvecklingen, säger Nicklas Keijser, Automationsingenjör på Rejlers FOTO: REJLERS Både regering och näringsliv behöver bli betydligt aktivare och skjuta till större resurser om vi ska hänga med i den tekniska utvecklingen, säger Nicklas Keijser, Automationsingenjör på Rejlers

Visst är det en fascinerande tid vi lever i. Kanske speciellt för den som är verksam inom automation: datorkraft och lagringskapacitet är nästintill oändliga, systemen blir virtuella och molnbaserade, alla apparater och system börjar kommunicera med varandra, algoritmer för maskininlärning blir smartare, bättre och lättare att använda. Den tyska regeringen har förstått vidden av den tekniska revolution vi står inför. Den tyska satsningen Industri 4.0 är på 200 miljoner euro per år fram till 2020. Det låter som mycket pengar, men är ändå lite om man jämför med den tyska industrin som uppskattningsvis investerar 40 miljarder euro per år under samma period. I Sverige har bland annat Wallenberg Autonomous Systems Program, Wasp, och Automation Region gjort fina insatser. Men det räcker inte. Enligt min mening behöver både regering och näringsliv bli betydligt aktivare och skjuta till större resurser om vi ska hänga med i den tekniska utvecklingen. I spåren av de tekniska jättekliven pågår diskussioner bland samhällsvetare och ekonomer om hur framtidens arbete kommer att se ut när så mycket automatiseras. I en nyligen publicerad rapport menar Stefan Fölster att mer än hälften av jobben i Sverige kan automatiseras inom 20 år. Många ser också faror med en alltmer utvecklad maskininlärning och artificiell intelligens. Den kände fysikern Stephen Hawking har till exempel sagt att detta är, fritt översatt från engelska, ”mänsklighetens största bedrift men kanske även den sista”. Båda dessa diskussioner var högaktuella på World Economic Forum i Davos tidigare i år och jag vill rekommendera er att söka på ”a brave new world davos” för en spännande paneldiskussion. En fråga som också blir mer och mer aktuell är hur våra automationssystem förvaltas. En gång i tiden installerades ett system som tickade och gick tills det byttes ut efter 10 eller 20 år. Idag ser verkligheten annorlunda ut. Automationssystemen är inte längre isolerade öar utan kommunicerar med affärssystem, underhållssystem och beräkningsmoduler. Därmed behöver systemen bli mer flexibla och lätta att bygga ut. En långsam men också bitvis plågsam insikt är att IT-säkerheten blir alltmer betydelsefull. Oftast upptäcks bristerna för sent och då med förödande konsekvenser och stora kostnader som resultat. Microsoft har numera den realistiska inställningen att alla system kan hackas och att det därför gäller att minimera skadeverkningarna. Detta synsätt är, enligt min mening, något som inköpare och förvaltare av styr- och scadasystem bör anamma. Utvecklingen är spännande men ställer oss alltså inför många utmaningar. Min övertygelse är att de viktigaste pusselbitarna är utbildning, utbildning och ännu mera utbildning. Jag skulle gärna se att företag såg utbildning som en investering istället för en kostnad, förslagsvis genom att de anställda fyller en viss kvot utbildning varje år eller att en viss procentsats av omsättningen årligen sätts av till vidareutbildning. Föränderliga tider kräver nya sätt att tänka, du sköna nya automatiserade värld.

Nicklas Keijser

Dagmar Zitkova E-mail:dagmar.zitkova@vtf.se
Publicerad 2015-08-31 12:42:23