Dag Toijer

Dag Toijer

Write on tisdag, 16 maj 2017

När Storbritannien för några veckor sedan startade processen mot ett utträde ur eu gick startskottet för en omvälvande förändring av det internationella näringslivets närvaro i landet. Tusentals industriföretag och deras verksamheter i Storbritannien står inför svåra beslut. Sverige konkurrerar nu med resten av Europa om att vinna nya industriinvesteringar till följd av Brexit.
Business Swedens rapport ”Internationella investeringar efter Brexit” visar att uppemot en femtedel av 600 svenska företag med brittiska dotterbolag planerar en nedtrappning av den egna verksamheten i Storbritannien till följd av Brexit. Sedan rapporten gjordes i december förra året har näringslivets förhoppningar om oförändrade förutsättningar för de brittisk-europeiska affärsförbindelserna grusats rejält. Det framgår nu att Storbritannien söker en ”hård” Brexit där landet står utanför eu:s inre marknad och tullunion.Svenska företag är trots allt ganska optimistiska i sin syn på den egna närvaron i Storbritannien. Missmodet är betydligt större i den brittiska industrin, som ofta har eu som sin huvudmarknad. Utländska läkemedelsföretag och biltillverkare tillhör dem som ligger i startgroparna för att omorganisera sin brittiska verksamhet och öka närvaron på den europeiska kontinenten.
För att vara med och konkurrera om dessa investeringar, behöver Sverige erbjuda en bra miljö för internationellt företagande och affärer. Detta är en grundförutsättning och Sverige står sig också väl i ett internationellt perspektiv. I konsultföretaget Deloittes senaste upplaga av ”Global Manufacturing Competitiveness Index” rankas Sverige på fjärde plats i Europa.
Men tyvärr räcker inte detta för att Sverige med automatik ska locka utländska industriföretag och investeringar som söker alternativ till Storbritannien efter Brexit. Långt mer betydelsefullt är närvaron av viktiga kunder och marknader, där stora europeiska länder som Tyskland och Frankrike har ett försteg framför mindre, till synes mer avlägsna länder som Sverige och Danmark. För utländska investerare som söker affärer  och samarbete om intressanta produkter, processer, teknologi och kompetens är förutsättningarna för Sverige bättre. Här har vi inte sällan övertaget med ett stort utbud av innovativa industriföretag och sektorer med internationell konkurrenskraft, till exempel inom it, elektronik och telekom, läkemedelsindustri och fordonsindustri. För redan etablerade industriföretag är Sverige också intressant för nya tillverkningsinvesteringar, vilket vi konstaterar i rapporten ”Därför tillverkar vi i Sverige” från 2015.
Brexit ska genomföras på två år. Innan dess ska industriföretag med verksamhet i Storbritannien bestämma om och vart de ska gå i Europa. Konkurrensen om internationella industriinvesteringar är ofta stor och lockropen många. Nu finns möjligheten att påverka deras investeringsbeslut. Sverige ska vara ett attraktivt alternativ för svenska och utländska industriföretag som behöver omlokalisera efter Brexit.
Klas Ericson

Write on torsdag, 18 maj 2017

Vi människor verkar tro att det alltid kommer att förbli som det är just nu. Är det högkonjunktur, beter vi oss som om den kommer att vara i evighet och sätter sprätt på pengarna. Är det å andra sidan lågkonjunktur, skär vi ner, trots att det för det mesta vore bättre att förbereda sig för den tid som garanterat kommer, när vi behöver större produktionskapacitet igen.
Just nu ser vi sviterna av samma kortsiktiga tänkande, när vi yrvaket inser att Sovjetunionens fall inte nödvändigtvis innebar en evig fred i vårt närområde. Sovjets kollaps togs då som ett skäl att mer eller mindre lägga ner det svenska försvaret. Nu vill politikerna bygga upp det igen, med allt vad det innebär av utgifter, återinförd värnplikt och behov att återskapa förlorad kompetens.Precis samma sak inträffade på 1920-talet. Då var den allmänna uppfattningen att det fruktansvärda första världskriget skulle avskräcka från alla framtida krig. I Sverige ledde det till den så kallade regementsdöden, när vi lade ner en stor del av det svenska försvaret i övertygelsen om att det aldrig mer skulle behövas.
Några år senare, när Europas diktatorer började visa sig aggressiva, bytte våra politiker åsikt. Men då var det lättare sagt än gjort att återuppbygga det försvar man avvecklat. De länder som vi ville köpa vapen ifrån, ansåg att de behövde dem bättre själva i det spända läget. Det hände både att vi betalade för vapen vi aldrig fick och att vi tvingades köpa undermålig utrustning som orsakade många olyckor och dödsfall bland svenskar. Och vår militära beredskap var allt annat än god när andra världskriget bröt ut.Svensk industri riskerar att bli ett liknande exempel på kortsiktigt tänkande. ”Lönerna i Sverige är så höga att vi flyttar tillverkningen till ett låglöneland”, resonerar många industriledare. När utflyttningen sedan är genomförd, visar det sig att mycket mer än lönerna påverkar kostnaderna. Men då är det inte så lätt att flytta hem tillverkningen igen.
Och nog tycker jag mig se samma tänkande när man dömer ut papperstidningarna, trots att de fortfarande har flera fördelar. Papperstidningar är till exempel betydligt svårare att förfalska – och hacka – än hemsidor, nyhetsbrev och Facebooklänkar, något att tänka på i tider av falska nyheter. En tidning finns också kvar på skrivbordet som en påminnelse efter ett par dagar, så man kan plocka fram den när man har tid. Den halkar inte ner under kanten i mejlboxen så man snabbt glömmer den när alla nya saker väller in.
Jag är övertygad om att papperstidningarna kan leva och utvecklas ihop med de digitala medierna, om än i nya former. Men det förutsätter att de finns kvar. Vi saknar kon först när båset är tomt, och då är det svårt att få tag på en ny.

Write on fredag, 12 maj 2017

Omrons ld-robot är en robot för materialtransport som hittar vägen även om man möblerar om. Den behöver inga hjälpmedel i form av golvmagneter, tejp eller laserljus utan navigerar genom att avläsa föremål i omgivningen, men hittar rätt även om föremålen i lokalen flyttas runt, tas bort eller om nya tillkommer. Vid första påseendet påminner ld-robotarna om vanliga autotruckar, även kända som AGV:er. De skiljer sig dock från dessa genom sitt navigeringssystem, som hittar fram även i föränderliga miljöer där saker flyttas omkring.

Write on onsdag, 19 april 2017

Mässan som mötesplats har ett millennium på nacken. För mer än 1 000 år sedan nedtecknades de första berättelserna om europeiska handelsplatser, ofta sammanfallande med kyrkliga högtider, vilka senare började kallas för mässor. Det fanns då, precis som nu, ett grundläggande mänskligt behov av att mötas, utbyta tankar och idéer och – inte minst – bedriva handel. I så motto har grunden inte förändrats nämnvärt. Däremot är naturligtvis dagens mässanläggningar väsentligt mer attraktiva och säkra, utställningsobjekten mer innovativa och mässarrangörerna betydligt kunnigare.
Automation har gått som en röd tråd genom mässhistorien. Bland de första maskinerna, som drevs med annat än muskelkraft, fanns såväl vatten- som väderkvarnen. Dessa hade uppfunnits lång tid innan köpmännen började köpa och sälja sina mjölsäckar, upphissade i vindsmagasinen, på exempelvis Barthels Hof i Leipzig. Automationen möjliggjorde på så vis både själva mässan och dess genomförande, skulle man kunna säga.När den första industriella revolutionen vällde fram, bytte också mässorna karaktär. Direktförsäljningen upphörde och istället började maskiner, innovationer och prototyper att förevisas för senare leverans. Världsutställningarna växte fram, till en början ämnade att introducera industriella, samhälleliga och tekniska landvinningar. Inte sällan automatiserade sådana. Inte minst 1853 i New York, när Cyrus McCormick introducerade den allra första maskingräsklipparen eller Elisha Graves Otis presenterade världens första säkerhetshiss. Tydliga exempel på automatiserade industriella applikationer.
Över tid har utställningsobjekten förändrats för att spegla den aktuella tekniknivån. När vi nu går in i den fjärde industriella revolutionen, kommer allt fler automationslösningar in som bärande inslag i utställningen. Mycket av dagens teknik har mött sin publik på mässor. Något som säkert också gäller morgondagens. Mässbranschen visar fortsatt en stadig tillväxt och sällan tidigare har det startat så många nya mötesplatser och mässor som nu.  Även den nya generationen mässdeltagare – ”millennials” – eftersträvar en annan upplevelsehöjd och lämnar on-line för att istället gå on-live när kompetensutveckling och kunskap blir den nya tidens hårdvaluta. Snart sitter vi i vår autonoma bil på färden till mässan och använder tiden till att på olika sätt förbereda vårt mässbesök. Och det är bara början…
Vi arrangörer har ett ansvar att utvecklas med tiden. Automatiserade – och digitala – applikationer kommer under de kommande åren att få stort genomslag även hos oss. Utöver att bidra till alltmer innovativa utställningsobjekt har 5g, vr, ai, ar, iot och många andra akronymer potential att erbjuda deltagarna en helt ny mässupplevelse.
Nästa år firar Svenska Mässan 100 år. Här i industrins huvudstad Göteborg bärs vi av visionen att bli Europas mest attraktiva mötesplats. Ambitionen är att fortsätta utveckla våra industrimässor för framtiden – i automationens och digitaliseringens tecken.
Peter Scott

Write on onsdag, 19 april 2017

Man ska inte jämföra äpplen och päron, säger ett gammalt talesätt. Vilket struntprat, det är klart man ska. Det gör jag varje gång jag går till fruktkorgen på jobbet för att hämta en frukt. Då gäller det ju att välja det ena eller det andra. (Oftast päron i mitt fall.)
Nu används det här uttrycket aldrig så bokstavligt, utan i överförd bemärkelse. Men det förändrar ingenting. Det är klart man kan och bör jämföra saker av olika slag. Ett exempel är när industriledare ska välja mellan låga lönekostnader, läs utflyttning av produktionen till ett låglöneland, och automatisering.
Den jämförelsen borde i alla fall göras, men i själva verket sker det alldeles för sällan. Jag har genom åren fått många vittnesmål om hur företagsledare och ekonomer för det mesta nöjer sig med att räkna på lönekostnaden när de beslutar hur och var produktion ska utföras. Alldeles för sällan ligger en riktig kalkyl bakom beslutet.Men lönerna är långt ifrån det enda som avgör produktionskostnaderna. Ekonomin påverkas på många sätt när produktionen flyttar till ett land med lägre löner. Det handlar om logistiken som blir dyrare, kostnader för att bygga upp en helt ny infrastruktur för företaget, valutaförändringar, långa avstånd mellan utvecklingsavdelning, kunder och produktion, kvalitetsproblem, korruption, … Listan av saker som påverkar lönsamheten kan göras hur lång som helst.
Har man inte gjort den här kalkylen, kommer alla extrakostnader som en obehaglig överraskning. Och då är det inte så lätt att flytta hem produktionen igen. Dels kan själva flyttkostnaden vara ett hinder, men kanske ännu värre är att erkänna att utflyttningen var ett misstag från början.En noggrann kostnadskalkyl för utflyttningen är steg ett. Den ska sedan jämföras med produktionskostnaderna i Sverige. Och då gäller det att jämföra äpplen och päron: en manuell tillverkning i ett låglöneland med en automatiserad fabrik i Sverige. Dessutom ska man inte nöja sig med att jämföra med hur produktionen ser ut i Sverige idag, utan ta reda på vilka förbättringar man får om man automatiserar ännu mer. Visst gör det kalkylen mer komplicerad, men det är väl sådant man har ekonomer till.
Ett grundproblem är förstås att för få företagsledare, och ännu färre ekonomer, förstår den senaste automationsteknikens möjligheter och vinster. Lönekostnaden är inte en så stor andel av tillverkningen i Sverige som många tror, och tar man till sig ny produktionsteknik blir den ännu mindre.
Det är vi tekniker som måste ta på oss uppgiften att förklara detta. Visst kan produktion utomlands vara rätt, men beslutet ska baseras på kunskap.

Write on torsdag, 13 april 2017

Årets industrimässa i Malmö arrangerades i slutet av mars. Det är ingen renodlad automationsmässa, utan fem mässor som går parallellt, men automation utgör ett betydande inslag. Det har till och med fått större betydelse om man ser till andelen utställare.
Mässan i år hade krympt totalt sett, med färre utställare och besökare än förra gången för två år sedan. Besökarna var totalt 3 200, vilket är en minskning med 1 000 personer. Även utställarna var färre.

Write on fredag, 05 maj 2017

Simatic RTU 3030c är en terminal för fjärrkommunikation i tuffa miljöer. Enheten kan överföra mätvärden från svåråtkomliga platser där strömförsörjning eller IT-struktur saknas. RTU 3030c är så energisnål att det räcker med strömförsörjning från batterier eller solceller. Data kan överföras via SMS, e-post, OPC-server, DNP3, 104 eller Siemens Telecontrol Sinaut. Terminalen passar att använda tillsammans med den batteridrivna flödesmätaren Sitrans FM MAG 8000.
Siemens

Write on måndag, 27 mars 2017

Honeywells BW Clip4 är en bärbar gasdetektor för fyra gaser: svavelväte, kolmonoxid, syre och brännbara gaser (LEL). Detektorns kontinuerliga drifttid är två år och kan alltid vara påslagen.
Ariso EMA



Write on måndag, 03 april 2017

Smarta glasögon, även kända som ar-glasögon, visar datorinformation projicerad i bärarens synfält tillsammans med det denne ser genom glasen. Ett exempel på sådana smarta glasögon är Microsofts Hololens. Iconics programvara Genesis 64 har nu utvecklats så att denna kan visa information i Hololensglasögonen. Utvecklaren konfigurerar AR-miljön i Genesismjukvaran.
Visvalue

Write on måndag, 20 mars 2017

Smarta glasögon kommer att revolutionera monteringsarbetet inom några år anser forskare på högskolan i Skövde. Med sådana glasögon kan montören få instruktionerna i sina glasögon och samtidigt hålla ögonen på jobbet. Flera företag har redan börjat att testa idén.
Tekniken, även känd som förstärkt verklighet, augmented reality eller ar, är bara en av alla de tekniska nyheter som kommer att förändra arbetet i fabrikerna. Vi kan vänta oss virtuell verklighet, röststyrning, big data, molntjänster, sakernas internet, alla de nya givare som utvecklats för mobiler och dataspel. ... Listan kan göras hur lång som helst. Och redan har vi ju fått smarta mobiler och läsplattor liksom trådlösa nät som Bluetooth och wlan.Visst utvecklas ny och spännande teknik specifikt för industrin, men det är konsumentmarknaden som driver på utvecklingen också i fabrikerna. Fördelen är att man får mängder med ny teknik, samtidigt som någon annan står för utvecklingskostnaderna. På konsumentmarknaden finns ju massor av pengar. Nackdelen är att tekniken inte utgår från industrins behov, varken tekniskt när det gäller miljötålighet och driftsäkerhet eller hur funktionerna utformas. Men oavsett detta, är genomslaget enormt.
Frågan är om vi någonsin fått så många nya hjälpmedel att välja på i industriarbetet. De är i själva verket så många att det är svårt att ha koll på allt. För att klara det behövs personer som har som sin uppgift att välja ut den nya teknik som verkligen förbättrar industrins arbete och se till att den anpassas till dess behov och arbetssätt.Automationsföretagen har förstås en viktig uppgift här. Men industrin måste själv ta del i arbetet. En sak är ju vad som kan användas i industrin i allmänhet, en helt annan vad som passar det enskilda företaget. Det gäller att avgöra vad av alla tekniska nyheter som verkligen förbättrar verksamheten och vad som bara trasslar till det.
En kontinuerlig utvärdering av den senaste tekniken är en viktig men samtidigt fantastiskt spännande uppgift. Ett ständigt flöde av nya tekniska lösningar att utvärdera, anpassa och kanske till och med förbättra. Kan det bli roligare?
Här finns med andra ord arbetsuppgifter för en ny yrkesgrupp: teknikutvärderarna. Kanske låter det som en onödig medarbetare på ett företag som vill trimma organisationen, men jag vill påstå att uppgiften är viktig redan idag och kommer att bli ännu mer betydelsefull i framtiden både för stora och små företag. Ett så spännande jobb borde dessutom vara ett fantastiskt sätt att locka kvalificerade ungdomar till industrin.
Dag Toijer