Dag Toijer

Dag Toijer

Write on fredag, 20 oktober 2017

Börgers mobila pumpaggregat PL på handkärra kan användas i många situationer, till exempel när man behöver tömma eller fylla bassänger och tankar. Det klarar många typer av vätskor, från rena vätskor till avloppsvatten som har ett TS-värde på 10 procent.

Write on onsdag, 11 oktober 2017

 

Den fleraxliga energikedjan Triflex trlf.125 har fått en större diameter på 125 mm och kan på så sätt leda fler
kablar och slangar än tidigare modeller.

Write on måndag, 16 oktober 2017

 

Ilme har utvecklat ett kontaktdon som lämpar sig för in- och urkoppling av strömmätningstransformatorer kopplade till instrument för signalbehandling. I honinsatsens tre kontaktpar finns fjädrar som kortsluter kontaktparet när honan är frånkopplad hanen. När honan och hanen är kopplade är kortslutningen avlägsnad, vilket öppnar för strömmätning.

Write on måndag, 09 oktober 2017

 

Jupiter jm4 är en magneto-striktiv nivåmätare som tillåter 310 graders huvudrotation. Instrumentet kan användas i instrumentkretsar med säkerhetsnivån Sil 2. Jupiter jm4 kan monteras direkt på en tank, i befintliga kommunicerande rör eller kammare.

Write on måndag, 02 oktober 2017

Kukas koncept Ready 2 Use utgörs av förkonfigurerade paketlösningar med både hård- och mjukvara för olika robottillämpningar. Det kommer att finnas paket för flera skilda uppgifter, exempelvis svetsning, materialhantering och maskinbetjäning.

Write on måndag, 25 september 2017

 

Bosch Rexroths IMS är ett system för noggrann positionsmätning där skalan sitter inbyggd i linjärstyrningen. De flesta delarna är tillverkade av stål, vilket gör systemet hållbart och underhållsfritt även i tuffa och smutsiga miljöer.
Bosch Rexrot

Write on torsdag, 28 september 2017

Rockwell Automation har tagit fram en brandvägg som skyddar system på fabriksgolvet mot cyberhot. Den är resultatet av det samarbete mellan Rockwell Automation och kommunikationsföretaget Cisco som tillkännagavs förra året.

Write on tisdag, 26 september 2017

Sommarens följetong har handlat om outsourcing av datalagring och databehandling. Transportstyrelsen överlät stora delar av sina dataregister till ett utomstående företag, ibm, utan att försäkra sig om att de som i fortsättningen skulle hantera dessa data hade säkerhetskontrollerats. Till råga på allt skulle dessa data lagras i utlandet. Eftersom en hel del av den överflyttade informationen berör rikets säkerhet har detta väckt en enorm uppmärksamhet, huvuden har rullat och affären lär rulla vidare.
Statsministern beskrev det som ett haveri. Andra har kommit med mer svävande uttalanden eller hållit helt tyst. Mest överraskande är faktiskt att ibm, eller för den delen andra datorföretag, varit så tysta. Jag menar, hela debatten denna sommar har ju gått ut på att om man outsoursar hanteringen av data, så är det liktydigt med att den direkt riskerar att hamna i orätta händer.Kan det verkligen vara möjligt? I så fall rasar ju hela idén, inte bara om outsourcing till specifika datorföretag, utan också molnbranschen. Det är knappast bara svenska försvaret och polisen som vill hålla sin information för sig själv. Det gäller ju många. Inte vill väl ett industriföretag ha sina ritningar, konstruktionsdetaljer, kemiska formler, driftdata eller finansiell information på drift bland konkurrenterna?
Men det intryck man får av debatten är att outsourcing av datahantering är näst intill detsamma som att offentliggöra uppgifterna. Då kan man tycka att det borde ligga i eget intresse för företagen som tar hand om andras data att gå ut och klargöra att de bevarar sina kunders hemliga information. Oavsett om personalen är säkerhetsklassad eller inte. Det är väl det som är deras affärsidé.
Men företagen har hållit tyst. ibm har inte uttalat sig så vitt jag kunnat se, och inte heller några andra stora dataföretag. Detta är märkligt. Oavsett om företagen inte vill lägga sig i den svenska politiken, har de ju faktiskt sitt rykte bland övriga kunder att skydda.Nu måste ju slutsatsen bli att företag som tar hand om datahantering åt andra, faktiskt inte kan garantera sekretessen. Jag hoppas att det inte är sant, men det är uppenbart att alla som tänker överlåta sina data till en utomstående aktör bör tänka sig noga för. De som köper sådana tjänster bör ha en tydlig sekretessgaranti inskriven i avtalet. Och kanske ändå analysera vilken information man låter andra ta hand om och vilken man bör behålla inom företaget.
Om nu några av företagen som tar hand om data åt andra, eller deras kunder, har synpunkter på det jag skrivit här, så hoppas jag att ni hör av er. För detta är en debatt som är viktig. Inte minst för dataföretagens egen skull.
Dag Toijer

Write on tisdag, 26 september 2017

Det sägs att hittills har bara ett enda yrke helt försvunnit genom automatisering: hissoperatören. Istället är det specifika arbetsmoment inom olika yrken som automatiserats. Sannolikt medför automatiseringen inte heller i framtiden att yrken helt försvinner, utan att nästan alla yrken utförs i nära samverkan mellan människor och maskiner.
Därmed blir det avgörande hur man fördelar arbetsuppgifterna mellan människorna och maskinerna. De mest konkurrenskraftiga företagen blir sannolikt inte de som använder de mest avancerade maskinerna, utan de som kan ge de bästa svaren på frågor om hur människor och maskiner samverkar mest effektivt.Att ge dessa svar innebär nya utmaningar för såväl teknikutvecklare som teknikanvändare. Ett exempel är frågan hur man kombinerar kunskap från forskningsområden som kommunikation, perception och psykologi med det snabbt växande fältet social robotik för att på bästa sätt skapa både fysisk säkerhet och en psykologisk trygghet, och därmed effektivitet, då människor arbetar i direktkontakt med maskiner med rörliga delar.
En annan utmaning blir de etiska frågeställningarna. Det har till exempel visat sig att det kan uppkomma situationer då man måste programmera autonoma fordon att prioritera mellan säkerheten för passagerarna i fordonet och för fotgängare utanför. Det är ett svårt avgörande, speciellt som studier visar att olika grupper av människor har olika, och mycket bestämda, åsikter om vilken prioritering som är den rätta.
Andra etiska utmaningar kan bli resultatet av att den industriella forskningen kring samverkande maskiner får gemensamma forskningsfrågor med protesforskning och hjärnforskning. Protesforskningen har idag kommit så långt att man med tankar kan styra en protes med sådan precision att amputerade försökspersoner knappar lika fort på en mobil som ett normalt mänskligt finger. Forskning har visat att också samverkande robotar kan styras med tankar för att korrigera fel som roboten kan göra.Tekniken har sannolikt kommit ännu längre inom några år. Men hur skall företag och anställda i så fall förhålla sig till en situation där det kanske krävs en direktuppkoppling mellan hjärna och maskin för att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden? Tankestyrning indikerar också en framtid där ”samverkan” går från att framförallt innebära fysisk samverkan, till att också innebära samverkan med maskiner på en allt högre kognitiv nivå. Möjligen, eller förhoppningsvis, blir samverkan på den högsta kognitiva nivån aldrig mest effektiv om den utgörs av samverkan enbart mellan maskiner. Forskning på Brigham Young University kan dock ge visst skäl till oro då man nyligen visat att man kan få samarbetande maskiner att lösa planeringsproblem mer effektivt än samarbetande människor.
Oavsett om man ser ökad samverkan med maskiner med oro eller med tillförsikt, kan man anta att den tekniska utvecklingen gör arbetslivet radikalt annorlunda kommande år. Inte bara företag och individer, utan även forsknings och utbildningsväsendet har en intressant tid framför sig.
Sten Grahn

Write on måndag, 04 september 2017

I framtiden är det mjukvara som skiljer produkterna åt och ger konkurrensfördelar. Detta gäller även traditionella industriprodukter. Ingen kommer att köpa en apparat, det må vara en gräsklippare eller en bearbetningsmaskin, utan de senaste apparna. Hårdvaran blir en bas för tjänster, inte en färdig produkt som man kan leverera och glömma. Och tjänster betyder i första hand appar, uppgraderingar och buggfixar snarare än personlig service.
Det här innebär en genomgripande förändring av svensk industri. Det blir en spännande men nödvändigt resa, förklarade näringsminister Mikael Damberg på konferensen ”Digitalisera nu!” under försommaren. De som klarar omställningen har stora vinster att hämta. Den som missar tåget får däremot svårt att överleva.För att lyckas krävs nytänkande på alla plan. Förändringen, som går under samlingsnamnet industrins digitalisering, kommer att påverka allt: produktionen, de produkter som tillverkas, företagets tjänster, underhållet liksom kontakten med kunder, leverantörer, logistik och eftermarknad. Hela verksamheten kommer att skifta fokus när även traditionella industrier förvandas till mjukvaruföretag.
För att klara förändringen måste industrin anställa många nya mjukvaruutvecklare. Men det räcker inte. Alla i företaget påverkas och behöver vidareutbildas i den nya tekniken – inte minst företagsledningen.
Digitaliseringen ställer förstås krav på utbildningssystemet. Många nya utbildningsplatser för mjukvaruingenjörer måste skapas. Men det är också viktigt vad dessa lär sig. Industrins lösningar kommer i framtiden att mycket mer än idag kombinera teknik och kunskap från många områden, både mjukvara, hårdvara och kommunikation. Mjukvaruteknikerna måste med andra ord förstå också mekanik och maskiningenjörerna måste lära sig mer om mjukvara.Mjukvaruteknikerna måste dessutom kunna prata med maskiningenjörerna, något de sällan är bra på. Går jag på en konferens om it-säkerhet i industrin, ett nog så viktigt ämne, slutar jag ändå ganska snart att lyssna. Det är ständigt tal om saker jag inte har koll på: xdp-filer, mqtt, arbitrering och jag vet inte vad. Och jag är garanterat inte den ende som tycker att språkbarriären är för hög.
Det behövs med andra ord ett slags språkutbildning för ingenjörer. Visst behöver varje verksamhet sitt eget fackspråk, men tvåspråkighet behöver inte bara betyda att man talar sitt modersmål plus en halvskaplig engelska. Det borde också betyda att man kan tala med andra viktiga personer om sitt fackområde, så att de begriper vad man menar. Först då kan man skapa de optimala lösningarna.

Sök i nyheter