Dag Toijer

Dag Toijer

Write on onsdag, 19 april 2017

Mässan som mötesplats har ett millennium på nacken. För mer än 1 000 år sedan nedtecknades de första berättelserna om europeiska handelsplatser, ofta sammanfallande med kyrkliga högtider, vilka senare började kallas för mässor. Det fanns då, precis som nu, ett grundläggande mänskligt behov av att mötas, utbyta tankar och idéer och – inte minst – bedriva handel. I så motto har grunden inte förändrats nämnvärt. Däremot är naturligtvis dagens mässanläggningar väsentligt mer attraktiva och säkra, utställningsobjekten mer innovativa och mässarrangörerna betydligt kunnigare.
Automation har gått som en röd tråd genom mässhistorien. Bland de första maskinerna, som drevs med annat än muskelkraft, fanns såväl vatten- som väderkvarnen. Dessa hade uppfunnits lång tid innan köpmännen började köpa och sälja sina mjölsäckar, upphissade i vindsmagasinen, på exempelvis Barthels Hof i Leipzig. Automationen möjliggjorde på så vis både själva mässan och dess genomförande, skulle man kunna säga.När den första industriella revolutionen vällde fram, bytte också mässorna karaktär. Direktförsäljningen upphörde och istället började maskiner, innovationer och prototyper att förevisas för senare leverans. Världsutställningarna växte fram, till en början ämnade att introducera industriella, samhälleliga och tekniska landvinningar. Inte sällan automatiserade sådana. Inte minst 1853 i New York, när Cyrus McCormick introducerade den allra första maskingräsklipparen eller Elisha Graves Otis presenterade världens första säkerhetshiss. Tydliga exempel på automatiserade industriella applikationer.
Över tid har utställningsobjekten förändrats för att spegla den aktuella tekniknivån. När vi nu går in i den fjärde industriella revolutionen, kommer allt fler automationslösningar in som bärande inslag i utställningen. Mycket av dagens teknik har mött sin publik på mässor. Något som säkert också gäller morgondagens. Mässbranschen visar fortsatt en stadig tillväxt och sällan tidigare har det startat så många nya mötesplatser och mässor som nu.  Även den nya generationen mässdeltagare – ”millennials” – eftersträvar en annan upplevelsehöjd och lämnar on-line för att istället gå on-live när kompetensutveckling och kunskap blir den nya tidens hårdvaluta. Snart sitter vi i vår autonoma bil på färden till mässan och använder tiden till att på olika sätt förbereda vårt mässbesök. Och det är bara början…
Vi arrangörer har ett ansvar att utvecklas med tiden. Automatiserade – och digitala – applikationer kommer under de kommande åren att få stort genomslag även hos oss. Utöver att bidra till alltmer innovativa utställningsobjekt har 5g, vr, ai, ar, iot och många andra akronymer potential att erbjuda deltagarna en helt ny mässupplevelse.
Nästa år firar Svenska Mässan 100 år. Här i industrins huvudstad Göteborg bärs vi av visionen att bli Europas mest attraktiva mötesplats. Ambitionen är att fortsätta utveckla våra industrimässor för framtiden – i automationens och digitaliseringens tecken.
Peter Scott

Write on onsdag, 19 april 2017

Man ska inte jämföra äpplen och päron, säger ett gammalt talesätt. Vilket struntprat, det är klart man ska. Det gör jag varje gång jag går till fruktkorgen på jobbet för att hämta en frukt. Då gäller det ju att välja det ena eller det andra. (Oftast päron i mitt fall.)
Nu används det här uttrycket aldrig så bokstavligt, utan i överförd bemärkelse. Men det förändrar ingenting. Det är klart man kan och bör jämföra saker av olika slag. Ett exempel är när industriledare ska välja mellan låga lönekostnader, läs utflyttning av produktionen till ett låglöneland, och automatisering.
Den jämförelsen borde i alla fall göras, men i själva verket sker det alldeles för sällan. Jag har genom åren fått många vittnesmål om hur företagsledare och ekonomer för det mesta nöjer sig med att räkna på lönekostnaden när de beslutar hur och var produktion ska utföras. Alldeles för sällan ligger en riktig kalkyl bakom beslutet.Men lönerna är långt ifrån det enda som avgör produktionskostnaderna. Ekonomin påverkas på många sätt när produktionen flyttar till ett land med lägre löner. Det handlar om logistiken som blir dyrare, kostnader för att bygga upp en helt ny infrastruktur för företaget, valutaförändringar, långa avstånd mellan utvecklingsavdelning, kunder och produktion, kvalitetsproblem, korruption, … Listan av saker som påverkar lönsamheten kan göras hur lång som helst.
Har man inte gjort den här kalkylen, kommer alla extrakostnader som en obehaglig överraskning. Och då är det inte så lätt att flytta hem produktionen igen. Dels kan själva flyttkostnaden vara ett hinder, men kanske ännu värre är att erkänna att utflyttningen var ett misstag från början.En noggrann kostnadskalkyl för utflyttningen är steg ett. Den ska sedan jämföras med produktionskostnaderna i Sverige. Och då gäller det att jämföra äpplen och päron: en manuell tillverkning i ett låglöneland med en automatiserad fabrik i Sverige. Dessutom ska man inte nöja sig med att jämföra med hur produktionen ser ut i Sverige idag, utan ta reda på vilka förbättringar man får om man automatiserar ännu mer. Visst gör det kalkylen mer komplicerad, men det är väl sådant man har ekonomer till.
Ett grundproblem är förstås att för få företagsledare, och ännu färre ekonomer, förstår den senaste automationsteknikens möjligheter och vinster. Lönekostnaden är inte en så stor andel av tillverkningen i Sverige som många tror, och tar man till sig ny produktionsteknik blir den ännu mindre.
Det är vi tekniker som måste ta på oss uppgiften att förklara detta. Visst kan produktion utomlands vara rätt, men beslutet ska baseras på kunskap.

Write on torsdag, 13 april 2017

Årets industrimässa i Malmö arrangerades i slutet av mars. Det är ingen renodlad automationsmässa, utan fem mässor som går parallellt, men automation utgör ett betydande inslag. Det har till och med fått större betydelse om man ser till andelen utställare.
Mässan i år hade krympt totalt sett, med färre utställare och besökare än förra gången för två år sedan. Besökarna var totalt 3 200, vilket är en minskning med 1 000 personer. Även utställarna var färre.

Write on måndag, 27 mars 2017

Honeywells BW Clip4 är en bärbar gasdetektor för fyra gaser: svavelväte, kolmonoxid, syre och brännbara gaser (LEL). Detektorns kontinuerliga drifttid är två år och kan alltid vara påslagen.
Ariso EMA



Write on måndag, 03 april 2017

Smarta glasögon, även kända som ar-glasögon, visar datorinformation projicerad i bärarens synfält tillsammans med det denne ser genom glasen. Ett exempel på sådana smarta glasögon är Microsofts Hololens. Iconics programvara Genesis 64 har nu utvecklats så att denna kan visa information i Hololensglasögonen. Utvecklaren konfigurerar AR-miljön i Genesismjukvaran.
Visvalue

Write on måndag, 20 mars 2017

Smarta glasögon kommer att revolutionera monteringsarbetet inom några år anser forskare på högskolan i Skövde. Med sådana glasögon kan montören få instruktionerna i sina glasögon och samtidigt hålla ögonen på jobbet. Flera företag har redan börjat att testa idén.
Tekniken, även känd som förstärkt verklighet, augmented reality eller ar, är bara en av alla de tekniska nyheter som kommer att förändra arbetet i fabrikerna. Vi kan vänta oss virtuell verklighet, röststyrning, big data, molntjänster, sakernas internet, alla de nya givare som utvecklats för mobiler och dataspel. ... Listan kan göras hur lång som helst. Och redan har vi ju fått smarta mobiler och läsplattor liksom trådlösa nät som Bluetooth och wlan.Visst utvecklas ny och spännande teknik specifikt för industrin, men det är konsumentmarknaden som driver på utvecklingen också i fabrikerna. Fördelen är att man får mängder med ny teknik, samtidigt som någon annan står för utvecklingskostnaderna. På konsumentmarknaden finns ju massor av pengar. Nackdelen är att tekniken inte utgår från industrins behov, varken tekniskt när det gäller miljötålighet och driftsäkerhet eller hur funktionerna utformas. Men oavsett detta, är genomslaget enormt.
Frågan är om vi någonsin fått så många nya hjälpmedel att välja på i industriarbetet. De är i själva verket så många att det är svårt att ha koll på allt. För att klara det behövs personer som har som sin uppgift att välja ut den nya teknik som verkligen förbättrar industrins arbete och se till att den anpassas till dess behov och arbetssätt.Automationsföretagen har förstås en viktig uppgift här. Men industrin måste själv ta del i arbetet. En sak är ju vad som kan användas i industrin i allmänhet, en helt annan vad som passar det enskilda företaget. Det gäller att avgöra vad av alla tekniska nyheter som verkligen förbättrar verksamheten och vad som bara trasslar till det.
En kontinuerlig utvärdering av den senaste tekniken är en viktig men samtidigt fantastiskt spännande uppgift. Ett ständigt flöde av nya tekniska lösningar att utvärdera, anpassa och kanske till och med förbättra. Kan det bli roligare?
Här finns med andra ord arbetsuppgifter för en ny yrkesgrupp: teknikutvärderarna. Kanske låter det som en onödig medarbetare på ett företag som vill trimma organisationen, men jag vill påstå att uppgiften är viktig redan idag och kommer att bli ännu mer betydelsefull i framtiden både för stora och små företag. Ett så spännande jobb borde dessutom vara ett fantastiskt sätt att locka kvalificerade ungdomar till industrin.
Dag Toijer

Write on måndag, 20 mars 2017

Under de senaste tio åren har företag i allt större utsträckning börjat ta hem produktion till Sverige från låglöneländer. Visst är det fortfarande vanligare att produktion flyttar till låglöneländer än att tillverkning kommer tillbaka hem, men enligt en studie från Lunds Tekniska Högskola, som kom 2015, är möjligheten stor att det om några år kommer att vara en balans mellan hur mycket produktion som flyttas ut och hur mycket produktion som kommer tillbaka. Det finns flera anledningar till att produktion kommer tillbaka till Sverige. Först och främst blev det inte så låga kostnader som beslutsfattarna på beställarföretagen först trodde. Många fokuserade enbart på låga löne- och produktionskostnader men räknade inte med merkostnader som högre transportkostnader och framför allt kvalitetsproblem.
Just kvalitetsproblemen är en ganska vanlig orsak när det handlar om produktion som kommer tillbaka från något verkstadsföretag i Östeuropa. Det visar sig alltför ofta att detaljer eller produkter som levererats till beställarföretaget får göras om på grund av bristande kvalitet. Och det blir förstås kostsamt. Att allt mer produktion, som tidigare utfördes i låglöneländer, numera görs hemma i vårt avlånga land beror på att många svenska verkstadsföretag har blivit mer effektiva. De har köpt avancerade verktygsmaskiner och satsat på automation, vilket sammantaget inneburit att de kan tillverka detaljer till mycket konkurrenskraftiga priser.
Ett exempel är en mellanstor legotillverkare i södra Sverige som konkurrerade bort en kinesisk leverantör i avseende på priset på en komponent. Det svenska verkstadsföretaget kunde tillverka detaljen till ett fördelaktigt pris tack vare investeringar i en ny maskin och automation.
Legotillverkaren har en unik svarv som kraftigt rationaliserar produktionen, att byta och ladda in en ny detalj i maskinen går otroligt fort. Det tar cirka två sekunder. Företaget kan på så vis producera detaljen med en mycket kort cykeltid. Svarven är också automatiserad med in- och utbanor, visionsystem med mera.
Exemplet visar att det inte enbart behöver vara produktion med högt teknikinnehåll som verkstäder i Sverige ska hålla på med. Svenska verkstäder kan konkurrera med företag från låglöneländer även när det gäller produktion av relativt enkla detaljer i volymproduktion.
Per Sjögren

Write on torsdag, 23 mars 2017

På Malmömässan visar Fanuc sin senaste robot CR-7iA. Detta är en samarbetsrobot, även känt som kollabortiv robot, det vill säga en klass av robotar som säkert kan samarbeta med människor utan skyddsbarriärer emellan. Den nya roboten kan lyfta 7 kg och kompletterar Fanucs tidigare samarbetsrobotar som kan lyfta 4 respektive 35 kg. Roboten finns också i en version med extra lång arm, kallad CR-7iA/l. Alla dessa robotar är utrustade med en sensor som gör att de stannar omedelbart om de kolliderar med något, exempelvis en människa.
Fanuc

Write on fredag, 10 mars 2017

Master Lock är ett hänglås med Bluetooth. Istället för nyckel eller en sifferkombination öppnas låset från godkända mobiltelefoner. Behörigheten att öppna låset från en mobil kan vara både tillfällig och permanent. Låset lagrar öppnings-historik och varnar om någon försöker bryta upp det.

Write on fredag, 10 mars 2017

Bauers Hiflex Drive är ett modulsystem som kombinerar permanentmagnet-synkronmotor med effektivitetsklassen ie4 med växellådan bk 17. Systemet är lämpat för transportörer. Paketet finns i en standardversion och en version i rostfritt stål som klarar höga hygieniska krav.

Sök i nyheter