L

Tekniken ska återvinna restvärme

Restvärmen har lägre temperatur än traditionell fjärrvärme. Man kan använda andra material i ledningarna. Med exempelvis plaströr, blir det enklare att lägga ner dem i marken.
Foto: Kraftringen

Svensk-danskt fjärrvärmeprojekt fick 30 miljoner kronor från EU-forskningen. Det svensk-danska fjärrvärmeprojektet, Cool District Heating som genomförs i samarbete mellan bland andra Kraftringen, Lunds Universitet och Høje Tåstrup Fjernvarme har nyligen beviljats 30 miljoner kronor i forskningsanslag från eu-kommisionen, meddelar Kraftringen.


Nya tekniska lösningar
Projektet ska under tre års tid visa, utvärdera och sprida tekniska lösningar som behövs för att utnyttja överskottsvärme för uppvärmning av energieffektiva byggnader via fjärrvärme och visa hur fjärrvärmesystem kan vara mer resurs- och energieffektiva.
– För Kraftringens del innebär detta ett extra stöd för vårt nya lågtemperaturnät som håller på att sjösättas, säger Helena Tillborg, chef för affärs- och verksamhetsutveckling på Kraftringen.
Lågtemperaturnät
Under hösten 2017 börjar  Kraftringen att bygga ett av världens största lågtemperaturnät för fjärrvärme i Brunnshög i nordöstra delarna av Lund.
Lågtempererad restvärme finns i stora mängder och kommer från olika typer av fabriker och anläggningar. I de flesta fall utnyttjas den inte alls i dagsläget. Kraftringen vill återanvända den lågtempererade restvärmen från bland annat Max IV-laboratoriet.
Överskottsvärme
– Lågtemperaturnätet kommer att vara en ny energilösning i Brunnshög som är ett nytt fjärrvärmesystem. Det kan utnyttja låga temperaturer mellan 35 och 65 grader. Lågtemperaturnätet möjliggör att överskottsvärmen från forskningsanläggningarna, matbutiker och andra verksamheter, kan återanvändas och värma upp Brunnshög. Vanligtvis brukar inte överskottsvärmen användas, utan kyls istället ner, säger Helena Tillborg.
Förhoppningsvis kommer projektet att leda fram till nya och spännande värmelösningar och visa hur vi kan använda överskottsvärmen till andra användningsområden, både i den nya stadsdelen och i resten av vår verksamhet, säger Helena Tillborg.
Halkfritt i Västerås city
Sedan vintern 1960–61 har det funnits gatuvärme i centrala Västerås. Det handlade om cirka 90 kvadratmeter rör, hälften koppar och resten av plast, lagda både under asfalt och gatsten för att se skillnaden. Men spartider har bidragit till att flera sträckor stängdes ner och en del av systemet har rivits upp. Sedan några år tillbaka har man dock tänkt om i Västerås. Speciellt när det gäller vissa områden.
– Mycket branta backar kan bli blixthala vintertid utan uppvärmning eftersom de är svåra att underhålla, förklarar Jerro Patcha, förvaltare av markvärmda ytor i Västerås stad.
Nu lovar gatukontoret i Västerås att det är en renässans på gång när det gäller gatuvärme.
I Västerås är det Mälarenergi som levererar fjärrvärmen och även där forskar man för fullt när det gäller att få fram ett effektivt fjärvärmesystem.

Dagmar Zitkova Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Publicerad tisdag, 21 november 2017 08:16

Sök i nyheter