L
Dag Toijer

Dag Toijer

Write on Donnerstag, 14 Dezember 2017

Regeringen har tagit ett tydligt ledarskap i digitaliseringsfrågan och lanserat sin nyindustrialiseringsstrategi där standardisering pekas ut som en viktig faktor för innovation och internationellt marknadstillträde. Inom svensk industri har många företag kommit långt med att anamma digitaliseringens möjligheter för ökad konkurrenskraft.  Dock kvarstår utmaningar för många, till exempel ökad hållbarhet i produktionen, förändringar av affärsmodellen och förmågan att omvandla växande datamängder till kunskap och nya affärer. Här ser sis, Swedish Standards Institute, en stor potential i att standarder kan stötta förändringarna, inte minst för att nå interoperabilitet mellan såväl automations- som affärssystem och på så vis generera det fulla värdet av industrins nya valuta: data.
Utvecklingen går fort. Automationsleverantörer samarbetar med bolag som arbetar med artificiell intelligens, ai, och molnleverantörer som erbjuder plattformar för big data, infrastruktur och maskininlärning. Google och Amazon riktar sina blickar mot Sverige och planerar att bygga datacenter.
För att digitaliseringen ska få full effekt behöver svensk industri, inklusive små- och medelstora företag, vara med och ta fram internationella standarder. Genom sis, som är medlem i det internationella standardiseringsorganet iso, har svenska företag och organisationer möjlighet att delta.Som ansvarig för sis standardiseringskommitté inom robotik ligger dessa frågor mig varmt om hjärtat. Samverkande robotik, robotar som kan arbeta sida vid sida med människor, ses av många som framtiden –inte minst för dess flexibilitet i produktionen. Förra året kom den första tekniska specifikationen för samverkande robotik, iso/ts 15066, vilken öppnade för säker implementering av samverkande robotar i industrin. Sannolikt har vi bara sett början av standardisering inom detta område där det tidigare saknats riktlinjer.
Just nu pågår ett intensivt arbete inom iso med att revidera säkerhetsstandarderna ”ISO 10218 Robotar och robotutrustning – säkerhetskrav för industrirobotar – Del 1 Robotar” samt ”Del 2 Robotsystem och integration”. Diskussioner förs kring i vilken omfattning samverkande robotik och ny teknologi kan införlivas i dessa. För att påverka detta internationella arbete krävs att sis samlar svensk kompetens på området, och här är allas medverkan värdefull.Små och medelstora företag står för en betydande del av Sveriges tillväxt och innovationer. För att dessa ska kunna konkurrera globalt är jag övertygad om att ett starkt kundfokus med en nyfikenhet på kundens utmaningar är grundläggande. Robotar med egenskaper för samverkande produktion, och nya industrirobotar som är enkla att installera och lätta att anpassa för olika arbetsuppgifter, kan bidra till att öka produktionseffektivitet och flexibilitet och därmed ge bättre konkurrenskraft.
Jag välkomnar svensk industri att komma med på resan för att ta fram standarder och överenskommelser som matchar teknikutvecklingen – och som kan användas av alla slags företag. Så både mindre företag och andra, hör av er till mig för en diskussion om hur ni kan påverka er framtid.
Ann-Sofie Sjöblom

Write on Donnerstag, 14 Dezember 2017

I  och med detta nummer lämnar jag jobbet som chefredaktör på Automation och går i pension. Efter mina mer än 20 år får andra ta över. Lägg till dessa år att jag jobbat på fler tidningar och undervisat på ett utbildningsföretag, så har jag arbetat i automationsbranschen i närmare 40 år.
Det har varit spännande år med en fantastisk teknisk utveckling. När jag började arbeta på utbildningsföretaget Sifu på 70-talet, var en viktig uppgift att resa runt till olika industrier för att förklara hur de kunde använda den då helt nya mikrodatortekniken i sina mekaniska konstruktioner. Flera år innan IBM kom med sin pc jobbade vi också med den svenska smådatorn ABC 80. Minns ni den?

Läs hela krönikan

Write on Donnerstag, 14 Dezember 2017

I  och med detta nummer lämnar jag jobbet som chefredaktör på Automation och går i pension. Efter mina mer än 20 år får andra ta över. Lägg till dessa år att jag jobbat på fler tidningar och undervisat på ett utbildningsföretag, så har jag arbetat i automationsbranschen i närmare 40 år.
Det har varit spännande år med en fantastisk teknisk utveckling. När jag började arbeta på utbildningsföretaget Sifu på 70-talet, var en viktig uppgift att resa runt till olika industrier för att förklara hur de kunde använda den då helt nya mikrodatortekniken i sina mekaniska konstruktioner. Flera år innan ibm kom med sin pc jobbade vi också med den svenska smådatorn ABC 80. Minns ni den?Jag arbetade mycket med kurser åt stora företag som Televerket (!), Alfa Laval och Electrolux. Men en viktig uppgift var att visa småföretag på de möjligheter som den nya tekniken gav. Och det skulle jag säga är en lika viktig uppgift idag även om det nu handlar om digitalisering och samarbetsrobotar.
I den verksamhet där jag konkret varit aktiv de senaste decennierna, tidningsmakeri, har det hänt minst lika mycket. När jag började där på 80-talet arbetade vi fortfarande med skrivmaskiner. Var man i teknikens framkant, fick man en elektrisk IBM-maskin med skrivkula och radertangent. (Jag gissar att många av mina läsare inte kan föreställa sig vad det är för någonting, så ni får väl fråga er farfar eller så.)
För den som likt mig gillar teknik, har det varit roligt att följa och beskriva utvecklingen. Men jag har också genom åren lärt känna oerhört många trevliga och kunniga personer i automationsbranschen som jag verkligen har uppskattat. Det har varit folk på högskolor, stora företag, mindre företag, mässarrangörer och inte minst i Instrumenttekniska föreningen, itf. Tack alla ni! Förhoppningsvis har jag också gjort en del nytta de här åren. Automation är inte bara en spännande teknik. Den gör svensk industri lönsammare och är därmed en förutsättning för Sveriges välstånd. Visst kan automatiseringen ta över människors jobb, men en föråldrad industri är inget alternativ. Då blir resultatet bara att fabrikerna flyttar utomlands eller läggs ner och ännu fler blir av med jobbet.
Därför är jag övertygad om att tidningen Automation har en viktig uppgift att informera om tekniken även i fortsättningen. Vilken form den får, på papper eller digitalt, kan jag inte sia om. Men att det även i framtiden behövs oberoende information om en så betydelsefull teknik, det är jag övertygad om. Företagens egen information övergår alltför lätt i marknadsföring eller i värsta fall ren propaganda och då behövs motvikter. Men den uppgiften får nu andra ta hand om.
Tack för mig och tack för många fantastiska år.

Dag Toijer

Write on Montag, 11 Dezember 2017

Universal Robots Academy är en gratis e-utbildningsplattform för grundläggande programmering av samverkande robotar, ”cobotar”. Nu presenterar Universal Robots tre nya moduler som lär ut mer avancerade funktioner än de tidigare grundmodulerna.

Write on Dienstag, 05 Dezember 2017

Det Siemens kallar en ljudkamera, lms Sound Camera, är en mikrofonmatris för lokalisering av ljudkällor, exempelvis oönskat buller eller ljud som tyder på att något är fel.Instrumentet kan anpassas till olika tillämpningar och industrier och användas för både felsökning och som hjälpmedel vid ljuddesign. Det kan exempelvis hitta orsaken till brummet i en maskin eller en konsumentprodukt, källan till ett besvärande buller i en produktionsanläggning eller användas vid konstruktionen av en motor.

Write on Donnerstag, 30 November 2017

Svetsning brukar utgöra ett problem för linjärmoduler i industrin. Dels innehåller svetsröken ett fint damm, dels är svetslopporna far iväg från svetningen väldigt varma. När smutsen och stänket tränger in i oskyddade enheter leder detta till ökat slitage. En lösning är att kapsla modulerna, något som dock gör dem dyrare och dessutom svårare att underhålla. Bosch Rexroths nya kulskruvsdrivna linjärmodul CKK Resist är tålig mot både svetsloppor och spånor. Ett extra hölje med en tandad tätningsprofil i kombination med en anpassad bordsdel förhindrar svetsstänk och smuts att komma in i modulens inre.

Write on Montag, 20 November 2017

Internet of Things, ofta kallat iot eller sakernas internet, innebär att vardagliga saker är uppkopplade till internet och skapar data som används av andra uppkopplade enheter. Klockan eller mobilen kan till exempel bevaka din sömn, hålla reda på dina aktiviteter och komma med insikter och råd. Sverige och övriga nordiska länder leder utvecklingen, enligt en rapport från ITU (FN:s byrå för IT-frågor).
Globalt sett uppskattar marknadsanalysföretaget Gartner att antalet IOT-saker uppkopplade på internet redan idag uppgår till 6,4 miljarder och antalet lär öka. Det kommer att resultera i mer data, mycket mer data. Data som kan användas på sätt som vi inte ens kunde fantisera om för tio år sedan. I industrin har automatiseringen pågått ett halvt sekel och digitaliseringen är långt framskriden i de flesta anläggningar både i verkstads- och processindustrin. Det är en utveckling som accelereras av IOT. Tekniken för uppkoppling till internet utvecklas ständigt och nödvändig säkerhet liksom övervakningsrutiner förbättras hela tiden.
Leverantörer av instrumentering och automationslösningar förser sina produkter med ny smart funktionalitet och analytisk programvara som kan appliceras i kontrollrummet, i en mobilapp, eller som molntjänster på nätet. ABB talar till exempel om digitala tvillingar, som kan användas för simulering eller felsökning lokalt eller via molnet, och Emerson lanserade tidigt Plantweb, som nu beskrivs som det digitala ekosystemet. Siemens har utvecklat sitt koncept Total Integrated Automation, TIA, under många år. Dessa lösningar är i själva verket exempel på tillämpningar och grundstrukturer för den Industriella varianten av internet of things, IITO som det ofta benämns.
Infrastrukturen som behövs för iiot är ofta väl utbyggd i industrin idag. Ändå frågar sig många hur man ska börja med IIOT och hur man använder tekniken på bästa sätt?
Det är lätt att bli överväldigad och vilsen av den nya tekniken. Därför gäller det att prioritera hur man skall dra nytta av IIOT, och den information som genereras, för att uppnå önskade resultat. Då är det viktigt att sätta sig in i vad IIOT  kan innebära och vilka komponenter som måste ingå i infrastrukturen för att göra dessa tillämpningar tillgängliga i den egna industrin.Det är mer nödvändigt än någonsin med kompetensutveckling för att hänga med i den digitala omvandlingen av industrin. En given plats för att ta del av redan gjorda erfarenheter och nya tekniska lösningar är ITF:s årliga Automationsdagar. Där informerar kollegor i branschen om sina erfarenheter av tekniska lösningar, cybersäkerhet och introduktion av ny teknik.
Industrins omvandling stöttas aktivt av näringsdepartementets nyindustrialiseringsstrategi Smart Industri, ett svar på Tysklands Industri 4.0. Ta vara på möjligheten att hålla den svenska industrin konkurrenskraftig under den digitala omvandling som pågår just nu.
Ulf Hamrin

Write on Montag, 20 November 2017

Svensk industri har fantastiska möjligheter att bli framgångsrik. Det anser näringsministern och många med honom. Digitaliseringen skapar nya förutsättningar som talar till Sveriges fördel. Svenskar i allmänhet har hög utbildning, något som behövs i den globala konkurrensen när både produkter, produktion och eftermarknad förändras radikalt av digitaliseringen. Då blir låga löner inte längre avgörande, utan tekniskt kunnande.
Men, och det är ett avgörande men, framgången förutsätter att industrin förmår locka till sig den kvalificerade arbetskraft som krävs. Och hur ska det gå till, när industrin redan idag har stora problem med sin rekrytering?
Lönen är förstås viktig om man ska dra till sig kvalificerad personal. Det är som alltid: man får det man betalar för. Men fabriken måste också bli en plats där personalen trivs på jobbet. Annars finns det många andra ställen att söka sig till.Det är här industrin riskerar att göra fel. Det finns många sätt att få folk att må bra på jobbet. Ett sätt är att utforma arbetsplatserna så att de kan anpassas till dem som jobbar där. Det är självklart bra. Men jag har sett exempel där man vill kombinera detta med att koppla personen som arbetar där till ett centralt mätsystem som talar om hur de mår under arbetets gång. Det kan säkert vara bra en period för att utforma arbetsplatsen rätt, men om det blir ett varaktigt inslag, motverkar det sitt syfte. Ja menar, hur många vill jobba under ständig övervakning även om syftet sägs vara gott? Det riskerar snarare att stöta bort folk.
Dagens och morgondagens möjligheter att samla in enorma mängder data, både om produktionen och personalen är en viktig framtidsfråga som företagsledningen måste sköta med förnuft. För även om en massa saker är möjliga, betyder det inte, att det är vettigt att göra dem.
Jag kan dessutom se mer akuta åtgärder än att mäta personalens mående. En av dem är de restriktioner för resor som fler och fler företag infört. Idag får väldigt få åka på konferenser som Automationsdagarna, mässor som Elmia Automation och Scanautomatic eller ett studiebesök.Reserestriktionerna är ett verkligt dubbelfel. Relevanta resor gör inte bara jobbet mer attraktivt, det tillför också företaget ny kunskap. I en tid när vi ska vara öppna för ett ständigt lärande är det en dålig idé att begränsa möjligheterna att se nya saker, tänka nya tankar och skaffa användbara kontakter.
Att hålla personalen i strama tyglar verkar dock vara ett djupt rotat tankesätt hos ledningen. Så det är nog just där det ständiga lärandet behöver börja, hos företagsledningen, som måste förstå hur man driver de dynamiska kunskapsföretag som industrin är på väg att utvecklas till.

Write on Donnerstag, 23 November 2017

Med de moduluppbyggda kuggremsaxlarna Drylin ZLW kan användarna bygga sitt system efter vad tillämpningen kräver. Tvärbalkar, skenor och slädar finns i aluminium eller rostfritt stål och systemet kan levereras med Igus motorer eller anslutas till kundens egna. Drylin ZLW  kan byggas för laster upp till 75 kg med en maximal slaglängd på 3 000 mm.

Write on Freitag, 17 November 2017

Wagos Ethernetswitchar  852-1305 är 852-303 är godkända för användning till sjöss. De är så kallade managed Ethernet switches och stöder hastigheter upp till 1 Gibit/s. Switcharna har stöd för nätverksredundans enligt flera protokoll med nertid på 50 MS och även stöd för redundant kraftmatning. De två switcharna är certifierade enligt DNV GL och får användas på skepp och inom offshore.

Grundlegende Informationen über Automation Magazin

Sök i nyheter