Äpplen, päron och automation

– Visst gör det kalkylen mer komplicerad, men det är väl sådant man har ekonomer till, söger Dag Toijer.
Foto: Bengt Alm

Man ska inte jämföra äpplen och päron, säger ett gammalt talesätt. Vilket struntprat, det är klart man ska. Det gör jag varje gång jag går till fruktkorgen på jobbet för att hämta en frukt. Då gäller det ju att välja det ena eller det andra. (Oftast päron i mitt fall.)
Nu används det här uttrycket aldrig så bokstavligt, utan i överförd bemärkelse. Men det förändrar ingenting. Det är klart man kan och bör jämföra saker av olika slag. Ett exempel är när industriledare ska välja mellan låga lönekostnader, läs utflyttning av produktionen till ett låglöneland, och automatisering.
Den jämförelsen borde i alla fall göras, men i själva verket sker det alldeles för sällan. Jag har genom åren fått många vittnesmål om hur företagsledare och ekonomer för det mesta nöjer sig med att räkna på lönekostnaden när de beslutar hur och var produktion ska utföras. Alldeles för sällan ligger en riktig kalkyl bakom beslutet.Men lönerna är långt ifrån det enda som avgör produktionskostnaderna. Ekonomin påverkas på många sätt när produktionen flyttar till ett land med lägre löner. Det handlar om logistiken som blir dyrare, kostnader för att bygga upp en helt ny infrastruktur för företaget, valutaförändringar, långa avstånd mellan utvecklingsavdelning, kunder och produktion, kvalitetsproblem, korruption, … Listan av saker som påverkar lönsamheten kan göras hur lång som helst.
Har man inte gjort den här kalkylen, kommer alla extrakostnader som en obehaglig överraskning. Och då är det inte så lätt att flytta hem produktionen igen. Dels kan själva flyttkostnaden vara ett hinder, men kanske ännu värre är att erkänna att utflyttningen var ett misstag från början.En noggrann kostnadskalkyl för utflyttningen är steg ett. Den ska sedan jämföras med produktionskostnaderna i Sverige. Och då gäller det att jämföra äpplen och päron: en manuell tillverkning i ett låglöneland med en automatiserad fabrik i Sverige. Dessutom ska man inte nöja sig med att jämföra med hur produktionen ser ut i Sverige idag, utan ta reda på vilka förbättringar man får om man automatiserar ännu mer. Visst gör det kalkylen mer komplicerad, men det är väl sådant man har ekonomer till.
Ett grundproblem är förstås att för få företagsledare, och ännu färre ekonomer, förstår den senaste automationsteknikens möjligheter och vinster. Lönekostnaden är inte en så stor andel av tillverkningen i Sverige som många tror, och tar man till sig ny produktionsteknik blir den ännu mindre.
Det är vi tekniker som måste ta på oss uppgiften att förklara detta. Visst kan produktion utomlands vara rätt, men beslutet ska baseras på kunskap.

Grundlegende Informationen über Automation Magazin

Sök i ledare